Nu testas en ny typ av hållbar studentbostad

Omfattande intervjuer och arbetsseminarier med studenter har lett fram till utformningen av den lägenhet som nu är klar på KTH och där fyra studenter har flyttat in. Konceptet kallas Co-living, delningsboende på svenska, och forskarna ska studera både beteende och klimatavtryck under ett år medan studenterna bor i lägenheten. Det är den andra gången lägenheten byggs om i projektet som pågått under två år.

– Delningsboende är ett väldigt bra sätt att bo, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Men det finns hinder i normer, byggregler och tradition som gör att man hellre bygger ettor. Det vill vi ändra på, säger Sara Ilstedt, professor på KTH och projektledare för Co-kitchen.

Projektet Co-kitchen görs i samverkan med Akademiska Hus, som har som mål att i egen regi bygga boenden för 5 700 studenter och forskare runt om i landet. Till sin hjälp för att ta fram underlag inför detta har de tagit KTH-forskarna som ska reda ut hur man kan skapa lägenheter som är så miljösmarta som möjligt och samtidigt rymmer många funktioner. Svaret är delandebostäder, och nu ska forskarna studera hur studenterna disponerar de olika rummen i bostaden samt gemensamhetsytor, och hur mycket el och varmvatten som går åt i lägenheter med ett rum och kök jämfört med delningsboendet.

Skapar relationer och gemenskap

Forskarna undersöker också sociala aspekter av att leva tillsammans, som till exempel var det uppstår konflikter och åtgärder för att minska dessa. Projektet har visat att enkla saker som att äta middag tillsammans en gång i veckan och ha färdiga städrutiner när man flyttar in gör stor skillnad. Men framförallt skapar delat boende sociala relationer och gemenskap, vilket minskar ensamhet, som är ett ökande problem bland unga.

– Från studentundersökningar framkommer det att man vill ha mer gemenskap. Både lägenhets- och korridorboende upplever att dagens bostäder hindrar dem från att umgås och träffa vänner. Drygt 40 procent uppger att de skulle vilja göra detta oftare än vad som är fallet idag, säger Sara Ilstedt.

– Under coronapandemin blev jag klar över att jag ville bo i en delad lägenhet. För mig som har haft onlineundervisning hela dagarna vore det hemskt att bo i en liten lägenhet på egen hand, dessutom i ett land där du inte känner någon. Så för mig var det en prioritet att jag har rumskamrater, säger Laura Müller från Tyskland, som studerar Architecture and lightning design på KTH.

Social om man vill

Det är viktigt att kunna välja avskildhet eller att vara social om man vill, därför har bostaden utformats så att det finns olika zoner beroende på hur social man vill vara. I bostaden undersöker forskarna också hur hållbara vardagsrutiner kan växa fram och hur bostaden kan planeras för att stödja att hållbara vanor etableras.

Kökets utformning och användning har stor inverkan på bostadsbyggandets och bostadens energi- och resursförbrukning. Här testas nytänkande lösningar som tar hänsyn till flera användare i köket.

– De byggnormer som finns idag är utformade för ett hushåll per lägenhet. Köksstandarden bygger fortfarande på att en person lagar mat till en hel familj. Men när man lever i ett delningsboende behöver köket kunna fungera för att flera singelhushåll lagar olika mat samtidigt, säger Sara Ilstedt.

Nyttjar ytan mer effektivt

Klimatberäkningar visar att detta delningsboende ger drygt 30 procent lägre klimatavtryck, med större levnadsyta per person och ett mer effektivt utnyttjande av byggnaden. En vanlig nybyggd studentlägenhet i Stockholm är på 20-25 kvadratmeter. I den här delandebostaden kan varje student disponera 8 kvadratmeter privat sovrum och 62 kvadratmeter gemensamma ytor, och det på samma byggda yta som fyra enrumslägenheter på 21 kvadratmeter. Det blir möjligt genom att ta bort korridorer, slå ihop kök och utnyttja byggd yta mer effektivt.

Co-kitchen är ett samarbete mellan KTH, Akademiska Hus, arkitektkontoret Theory Into Practice samt tjänstedesignbyrån Savvy Design Collaborative. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Det finns en öppen föreläsning om forskingsprojektet  på KTH webbplatss.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Sara Ilstedt på 070 - 798 78 30 eller sarai@kth.se.

Anna Sundman, arkitekt på Theory Into Practice och ansvarig för utformningen:

"Arkitektur har stor inverkan på hur vi lever våra liv och vilka val vi gör. I projektet har vi tillsammans med studenterna arbetat fram en bostad för gemenskap och där det är lätt att dela på rum och prylar. Yta har omfördelats från privata rum till större kök och allrum och därigenom får varje student tillgång till mer än tredubbelt så mycket boyta. Det är fantastiskt att se studenterna flytta in i delningsbostaden"