Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Klimatforskare tror inte på att stoppa AI

Flicka står med ryggen mot kameran och tittar ut över en myr
Människor har en begränsad och partiell förståelse för omvärlden. De saknar möjligheten att se alla alternativ och dess relaterade konsekvenser. AI kan stödja en mer holistisk förståelse för helheten och de beslut som fattas, säger Francesca Larosa, en av forskarna bakom artikeln. Foto: Jazzaindigi.

NYHET

Publicerad 2023-05-30

I mars 2023 ägde ett stort upprop rum där AI-experter och företagsledare ville pausa utvecklingen av större AI-system. Stuart Russell, Steve Wozniak, Max Tegmark och Elon Musk med flera skrev ett öppet brev och önskade ett uppehåll i åtminstone sex månader eftersom systemen annars kan utgöra en risk för samhället och mänskligheten. Nu kontrar forskare vid bland annat KTH med att AI-utvecklingen måste fortsätta. För miljöns skull.

– Stora språkmodeller främjar klimat- och hållbarhetsforskning. Vi tror att ett fokus på reglering och validering av AI-modeller skulle ge fler fördelar för samhället än ett stopp av AI-utvecklingen, säger Francesca Larosa, forskare vid KTH Climate Action Centre.

Hon huvudförfattare till en nypublicerad artikel i Nature Climate Change i ämnet. De övriga klimatforskarna återfinns på KTH och två spanska universitet.

Snabbare klimatanpassningar

Det finns flera anledningar till att forskarna anser att utvecklingen av AI omgående måste fortsätta. En av de viktigaste är användningen av AI-tekniken naturlig språkbehandling (NLP) är bra för att analysera forskning om klimatförändringar. Ett exempel är analyser av stora datamängder om hållbarhetsforskning som kan kan komplettera FN:s klimatpanels utvärderingsrapporter. Detta är en kostnadseffektiv metod som kan leda till snabbare identifiering av det som är komplext i mötet mellan människa och klimat. Ökad förståelse för klimatförändringarna ger möjligheten till rappare omprioriteringar vad gäller klimatanpassningar, enligt forskarna.

porträttfoto Francesca Larosa
Francesca Larosa, forskare vid KTH Climate Action Centre. Foto: Privat

– Människor har en begränsad och partiell förståelse för omvärlden. De saknar möjligheten att se alla alternativ och dess relaterade konsekvenser. AI kan stödja en mer holistisk förståelse för helheten och de beslut som fattas. Därför måste vi styra snarare än stoppa denna AI-utveckling. Alla våra ansträngningar borde vara centrerade runt den debatten, säger Francesca Larosa.

Utöver analyser kan NLP användas för att ta fram ny kunskap om klimatförändringarna givet att utvecklingen av AI-modeller mer kraftfulla än GPT-4 inte stoppas. Bland annat ges möjligheten att analysera mycket långa dokument, vilket underlättar komplexa kopplingar och kombinationer mellan olika skriftliga källor och därmed ny kunskap. AI-verktyg bidrar också till att göra information tillgänglig genom att samla in insikter från icke-uppenbara eller ostrukturerade datakällor, såsom styr- och arbetsdokument samt litteratur.

AI bidrar till koldioxidutsläpp

Forskarna tillägger att användandet av AI i miljöns tjänst inte är helt okomplicerad. Att utbilda stora språkmodeller (LLM) som GPT-3 och GPT-4 kommer med både miljömässiga och ekonomiska kostnader. Att uppskatta hur mycket AI bidrar till utsläpp av växthusgaser är kontroversiellt, men forskarna hänvisar till nygjorda bedömningar som visar att samtidigt som AI hjälper miljön så skadar tekniken den också. Träning av GPT-3, exempelvis med 175 miljarder parametrar, motsvarar 188 gånger koldioxidutsläppen från en enkelresa med flyg från New York till San Francisco.

Samtidigt hjälper AI-modeller till att optimera energiförbrukningen och öka effektiviteten i sektorer med höga utsläpp, vilket lämnar redovisningen av nettovinster och -skador en öppen fråga.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Francesca Larosa på larosa@kth.se