Hushållens nya roll i framtidens elnät
NYHET
Hushåll som går ihop för att dela på olika typer av energi och dess kostnader? Ja det är tanken bakom fenomenet Energigemenskaper som växt fram under det senaste årtiondet. Nu har forskare vid KTH fått ett anslag om sex miljoner kronor fördelat över tre år för att studera hushållens roll i sådana gemenskaper.
En Energigemenskap (EG) är en ekonomisk förening som syftar till att ge sina medlemmar miljömässiga, ekonomiska och sociala samhällsfördelar. Mest vanligt är vindkooperativ där ett antal hushåll delar på utgifterna och den elektricitet som ett vindkraftverk genererar, men andra initiativ finns också. Redan 2019 fanns det runt 140 olika initiativ i Sverige.
Två sådana exempel är Tamarinden i Örebro och ElectriCITY i Hammarby Sjöstad. I det senare initiativet produceras förnybar energi i mikronät som möjliggör lagring och delning av energin mellan fastigheterna. Det är dessa två EG:s som kommer att studeras av KTH-forskarna.
– Ett motiv till forskningsprojektet är att det saknas studier av EG:s med fokus på boende och hushåll i Sverige, säger Cecilia Katzeff, forskare vid avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier på KTH.
Hushållet är en skärningspunkt
Hon ansvarar för projektet och utvecklar resonemanget genom en historisk tillbakablick. Ny teknik i hemmen förändrar hur hushåll utför sina vardagssysslor. När tvättmaskiner, centralvärme och badrum gjorde entré skapades också nya normer för renlighet. När sedan tjänstefolket försvann som ett resultat av detta blev arbetet för kvinnorna i hemmet tyngre.
– Hushållet är en skärningspunkt mellan teknik, regelsystem, egna beteendemönster och vardagsgöromål. Digitaliseringen av hemmet ökar komplexiteten och försvårar därmed förståelsen för hushållen. Att stötta denna förståelse för komplex teknik är ett långsiktigt mål för projektet. Projektet undersöker också bland annat hur teknikförändring som sker genom EG:n kan påverka dynamiken mellan hushållets medlemmar, men även mellan de olika hushållen som ingår i gemenskapen.
Stor potential
Tamarinden och ElectriCITY kommer ingå i varsin fallstudie, och enligt Cecilia Katzeff är det två stycken övergripande frågor som hon och de andra forskarna ska ta sig an. För det första ska hushållens förhållande till energi, bland annat hur den används och produceras samt olika teknikval, undersökas. För det andra ska olika aktörer som energibolag, myndigheter och kommuners förväntningar på hushållens roll i EG:s studeras.
– Hammarby Sjöstad i Stockholm och Tamarinden i Örebro skiljer sig åt på flera viktiga punkter. Den förra baseras på ett medborgarinitiativ och den senare på ett politiskt initiativ, ett beslut fattat av Örebro kommun. Den förra organiseras utifrån ett existerande bostadsområde medan den senare utifrån ett område där den första gatan ska stå klar 2024.
Vilken potential har Energigemenskaper i framtiden, och vilken roll kommer de spela?
– De kommer troligen ha en stor potential för att komma närmare FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030. EU har ju formulerat ett direktiv för dem. Energimarknadsinspektionen föreslår vidare i sin skrift "Ren energi inom EU. Ett genomförande av fem rättsakter" en ny lag om EG:s. Vilken roll de kommer att fylla vad det lider beror troligen på hur lagen implementeras och hur regelverken kommer att se ut.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Cecilia Katzeff på ckatzeff@kth.se.