Här utvecklas framtidens elväg
En elväg med dynamisk laddning av fordon under färd förbereds mellan Västerhaninge och Nynäshamn. KTH är med i utvecklingsplanerna för väg 73, som kan bli den första permanenta elvägen i sitt slag i världen.
─ Vi utvecklar ett pilotprojekt som steg för steg kan kopplas ihop med nya sträckor, till ett framtida elvägssystem i stor skala, berättar Nicole Kringos , professor i vägteknik på KTH.
Sedan ett år tillbaka arbetar hon med att demonstrera nya möjligheter som den nya vägen kan skapa i regionen. Erbjudandet till Trafikverket har framställts i samarbete med olika partners, däribland Region Stockholm.
Av de 14 förslag som 2018 kom in till Trafikverket står nu valet mellan två alternativ: väg 73 mellan Västerhaninge och Nynäshamn samt E20 mellan Hallsberg och Örebro.
– Valet görs före årsskiftet, så det är spännande nu. Dynamisk laddning genom elvägen gäller inledningsvis tung godstrafik. I kombination med laddningsstationer kan vägen i ett senare skede även ge möjlighet att ladda personbilar.
Hur kommer övrig trafik på väg 73 att påverkas om det byggs en permanent elväg på den sträckan?
– Tanken är att elektrifiera en av dagens två vägbanor på väg 73. Så trafiken kommer att påverkas till viss del under konstruktion, och den elektrifierade lastbilstrafiken är tänkt att komma igång senast 2023, säger Nicole Kringos.
Att ladda batterier i elfordon genom väglösning har tidigare testats på tillfälliga anläggningar, bland annat på Arlanda, Gotland, i Gävle och i Småland.
– Vi kommer i längden att kunna minska utsläppen i trafiken dramatiskt genom att elektrifiera transportfordonen. En motivering till elvägslösningen för väg 73 är att den tunga lastbilstrafiken från hamnområden kan ske fossilfritt i framtiden.
I valet mellan de två vägsträckorna studerar Trafikverket förutsättningar som finansiering, krafttillförsel och teknik. När en sträcka har valts ut arbetar forskare och samarbetspartners vidare med pilotprojektet, som ska stå klart redan i slutet av 2021.
– Vi kommer bland annat att skapa modeller för att kunna förebygga felaktigheter och skador som kan uppstå på vägbanan, säger Nicole Kringos.
Som forskare specialiserar hon sig på utveckling av asfaltsmaterial, bland annat till elektrifierade vägar.
– Smarta vägar ger infrastrukturen en ny roll i vårt samhälle, och ger oss möjligheter att tidigt bidra med vår forskning.
Covid 19 visar hur allt i samhället hänger ihop
Nicole Kringos brinner inte bara för materialforskningen, utan även för samarbetet mellan akademin och samhället i stort.
– Covid 19 har exempelvis visat hur allt i samhället hänger ihop, och visat på vikten av systemperspektiv. Vi kan inte längre isolera våra tankar och idéer från varandras expertområden.
– Vi vinner på att skapa den här sortens utmaningar för tvärvetenskapliga samhällsprojekt. Istället för att varje område sitter med sin egen grej ser man till att tidigt koppla forskningen till samhällsutvecklingen.
Vad är din förhoppning inför framtidens samhällsbyggande?
– Att vi får fler nyutbildade ingenjörer som arbetar icke-linjärt och samarbetar mellan olika områden för att skapa samhällsnytta.
Katarina Ahlfort
Foto: Fredrik Persson