Hållbar utveckling kräver samverkan
Att akademi, näringsliv, myndigheter och branschföreträdare gör gemensam sak är vägen framåt för att driva på hållbar utveckling.
Det menar Anders Karlsson, Vice President med ansvar för olika strategiska samarbeten i Asien på förlagsjätten Elsevier, med bakgrund som vetenskapsdiplomat och professor på KTH.
Genom samverkan ur olika perspektiv och med olika kunskap är det lättare att ringa in rätt frågor och komma snabbare till skott med processer för möjliga vägar framåt, framhåller han.
– Det blir ofta komplext när du kommer in på konkreta samhällsutmaningar. Samtidigt är det viktigt att ingen tid går förlorad för att lösa de samhällsutmaningar vi står inför. Det krävs att vi gör saker här och nu, säger Anders Karlsson.
Vad är nyckeln till att samverkan ska lyckas?
– Det handlar om att förstå varandras roller och vad som är styrkan i det du själv kan bidra med. Det allra viktigaste är förtroende och tillit. Att träffas och försöka lösa praktiska problem är en bra grund för fortsatt samarbete.
Personkemi spelar stor roll, tillägger han, möjligen av erfarenhet från sitt tidigare arbete som vetenskaplig diplomat vid svenska ambassaden i Tokyo, en stad där han fortfarande bor och verkar.
Svensk-japanska samarbeten
Han kom till Japan från en tjänst som professor i kvantumfotonik vid KTH och med mångåriga svensk-japanska samarbeten i bagaget.
– Främst innebar det att vara en katalysator för samarbete, att känna rätt folk och förmedla kontakter, säger Anders Karlsson.
Under sin diplomattid hann han, tillsammans med kollegerna vid ambassaden och UD, bland annat vara med och guida två svenska delegationer – statsminister Fredrik Reinfeldt med följe i Tokyo 2008 och kungaparets statsbesök fyra år senare. Och däremellan, 2011, deltog han i UD:s krishantering under jordbävningen och olycksförloppet vid kärnkraftverket i Fukushima.
I sin nuvarande tjänst på vetenskapsförlaget Elsevier, ansvarig för strategiska kontakter med lärosäten, regeringar och industri i regionen, är han starkt engagerad i frågor inom bland annat hållbar utveckling, inkludering och mångfald.
Elsevier har, tillsammans med universitetskonsortier, tagit fram en metodik som kartlägger vetenskapliga publiceringar med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Resultatet ingår som en del i Times Higher Education, THE:s ranking av universitetens hållbarhetsarbete, och är ett av många exempel på Elseviers olika partnersamarbeten.
"En tankeställare"
– Hållbarhetsrankingen ger en möjlighet för universiteten att synliggöra sitt arbete. Sedan kan man alltid diskutera betydelsen av en ranking och vad den återspeglar. Vår roll, med hjälp av all den data vi har tillgång till, är att bidra med beslutsunderlag till framtida strategier för olika aktörer, säger Anders Karlsson.
Mot bakgrund av 15 års akademiskt arbete på plats i den japanska huvudstaden har han en stark övertygelse om att Sverige och övriga västvärlden behöver utöka samarbetet med den asiatiska regionen. Inte minst när det gäller hållbar utveckling.
– Asien har en avgörande roll för vår framtida samhällsutveckling, inte bara kring forskning och innovation. Ofta måste jag påminna om att Japan faktiskt är världens tredje största ekonomi. Och när vi tittar på publiceringsdata kan vi se att Kina åren 2000–2020 stått för 24 procent av de vetenskapliga publikationerna kring förnybar energi. Det är en tankeställare.
Samtidigt finns det många frågor kring demokrati och mänskliga rättigheter att diskutera – hur tänker du kring det?
– Det är givetvis viktigt att ha med de frågorna. Samtidigt är våra ödesfrågor för stora för att inte hanteras i ett globalt samarbete. Att hitta ett forum där vi kan samverka kring frågor om vår planet och hälsa som går bortom geopolitiken är nödvändigt.
Text: Christer Gummeson