Får 29 miljoner för att ersätta palmolja
NYHET
Hallå där Paul Hudson, universitetslektor vid KTH, som nu erhåller 29 miljoner för att hitta ersättare till bland annat den ifrågasatta palmoljan. Vad ska du och ni arbeta med?
– Projektet handlar om att utveckla mikrober som i slutändan kommer att omvandla koldioxid till livsmedelsingredienser som har särskilt negativ klimatpåverkan, som palmolja. I vår forskning kommer fotosyntetiska cyanobakterier att fånga upp koldioxid och omvandla det till socker. Sockret kommer sedan att omvandlas av jäst till matolja. Min forskningsgrupp arbetar med att optimera cyanobakterierna för att öka omvandlingshastigheten av koldioxid. Medarbetarna på Chalmers ska skapa jäststammar som omvandlar sockret till önskade oljor. Ett tredje team här på KTH kommer att utveckla spetsteknologi för att hitta de bästa förutsättningarna för att dessa två mikrober ska kunna existera tillsammans.
Att framställa livsmedelstillsatser som kan ersätta kokosnöts- eller palmolja som har stor miljöpåverkan, och då med hjälp av koldioxid och avfall från skogsindustrierna låter som en dubbel miljövinst?
– Ja, jästens förmåga att omvandla socker till palmolja i betydande mängder skulle i sig vara en bra prestation. Men jag tror att strävan med att koppla förvandlingen till ljus och koldioxid är det som verkligen skiljer ut vårt projekt. Naturligtvis är detta vad palmer gör, men användningen av mikrober gör att oljan kan produceras snabbare här i Europa, och med mycket lägre miljöpåverkan. För närvarande är Europa mycket beroende av import av sådana matoljor. Vi hoppas att detta projekt kommer att vara en slags språngbräda för att skala upp mikrobiell produktion av livsmedelsingredienser.
Vad forskar du om annars?
– Min forskning på SciLifeLab är inriktad på hur bakterier fixerar koldioxid. Vi använder systembiologitekniker och beräkningsanalys för att studera de olika metaboliska vägarna inuti dessa celler. Kolfixering av bakterier är inte lika självklar för allmänheten som kolfixering som görs av växter, men bakterier ger också betydande bidrag till den globala kolcykeln. Vi utför även genteknik av dessa bakterier så att de omvandlar koldioxid till användbara kemikalier, dessa skulle kanske kunna användas i industriella processer. Just nu studerar vi två typer av bakterier, cyanobakterier som använder energi från ljus, samt jordbakterier som använder energi
från vätgas.
Bakom anslaget står Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Pengarna går till ett samarbete mellan tre grupper på KTH and en grupp vid Chalmers.
Berättat för: Peter Ardell
För mer information, kontakta Paul Hudson på 070 - 783 95 07 eller paul.hudson@scilifelab.se.