Att göra städer grönare fångar inte bara upp kol – det minskar det
Dussintals europeiska städer kan nå netto noll koldioxidutsläpp under de kommande 10 åren genom att införliva naturen i sin infrastruktur, enligt en ny studie från bland annat KTH.
Studien har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change och visar hur städer kan orkestrera ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar för att inte bara fånga upp koldioxidutsläpp, utan också hjälpa till att minska det.
Studien har genomförts av forskare från Sverige, USA och Kina. Den rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 städer i EU, och visar hur en blandning av dessa steg tillsamman med andra klimatåtgärder kan göra det möjligt för städer att nå netto noll koldioxid och faktiskt minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.
Zahra Kalantari, forskare på avdelningen Vatten- och miljöteknik vid KTH, säger att forskarna fokuserade på de indirekta sätt som så kallade naturbaserade lösningar kan bidra till koldioxidneutralitet.
Utjämna och minska utsläppen
− Naturbaserade lösningar kompenserar inte bara en del av stadens utsläpp, utan kan också bidra till att minska utsläppen och resursförbrukningen, säger Zahra Kalantari.
Resultaten bygger på att integrera data från tidigare studier om effekter av naturbaserade lösningar. Dessa inkluderar stadsodling, permeabla trottoarer som möjliggör att regnvatten absorberas i marken, smalare vägar med mer grönska och träd, bevarande av vilda livsmiljöer och att skapa trevligare miljöer för promenader och cykling.
Till exempel främjar stadsparker, grönområden och träd mer promenader, cykling och andra miljömässigt positiva vanor som ersätter bilkörning. I kombination med andra lösningar som grön infrastruktur kan dessa åtgärder ytterligare förbättra urbana mikroklimat genom att absorbera värme och kyla, och som ett resultat minska energianvändningen i byggnader.
Vägledning om prioriteringar och plats
− Forskningsarbetet ger också vägledning om vilka åtgärder som bör prioriteras och var de ska placeras för bästa effekt. Till exempel i Berlin rekommenderar studien att man prioriterar gröna byggnader och urbana grönområden, vilket kan resultera i en utsläppsminskning på 6 procent för bostäder, 13 procent inom industrin och 14 procent för transporter, säger Zahra Kalantari.
Det finns många studier som undersöker effekterna av individuella naturbaserade lösningar, men denna slår samman dem alla och analyserar den potentiella systemiska effekten, enligt Zahra Kalantari. Det är det nya.
Studien är ett samarbete mellan forskare från KTH, Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Kungliga Vetenskapsakademien, MIT och Shanghai Jiao Tong University.
Text: David Callahan