Precisering av övergripande lärandemål

Den lista som presenteras nedan är en precisering av Högskoleförordningens övergripande lärandemål för miljö och hållbar utveckling. Det innebär att de inte går utöver dessa. För att nå de övergripande lärandemålen behöver samtliga mål nedan därför uppfyllas. I vissa program kan man ha högre ambitioner och då kan det finnas skäl att lägga till ytterligare lärandemål. Punkterna 1, 2, 4 och 7 är generiska medan punkterna 3, 5, 6 och 8 måste hanteras programspecifikt. Framförallt de programspecifika målen kan behöva utvecklas i de enskilda programmen.

Precisering av övergripande lärandemål

Beslutade 2015-08-25

Fotnoterna 1-6 med kommentarer och exempel återfinns längst ned på denna sida.

Studenterna ska kunna

1. reflektera kring och diskutera begreppet hållbar utveckling med avseende på motiv, historik, definitioner¹, och vilka de viktigaste globala utmaningarna är. Studenterna ska också kunna ge exempel på samband mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
2. kritiskt diskutera aktuella målsättningar för hållbar utveckling inom Sverige, EU och FN^₂.
3. beskriva vilka aktiviteter och teknologier i samhället och som utbildningsprogrammet behandlar, som påverkar globala och prioriterade svenska hållbarhetsaspekter³. Studenterna ska även kunna problematisera och värdera olika strategier för att stärka positiv sådan påverkan och motverka negativ.
4. förklara ekonomiska och institutionella faktorer som kan förhindra en hållbar utveckling⁴.
5. beskriva, värdera och tillämpa generiska och sektors- och teknikspecifika metoder och strategier som används vid utveckling och design av produkter, processer och system som bidrar till en hållbar utveckling⁵.
6. identifiera och förstå kopplingen, som är relevant för utbildningsprogrammet, mellan hållbarhetsaspekter och innovation⁶.
7. diskutera etiska aspekter, särskilt i sin framtida yrkesroll, genusperspektiv och andra rättviseaspekter på hållbar utveckling såsom fördelning av resurser inom och mellan generationer.
8. koppla en förståelse för hållbar utveckling (såsom beskrivs i de övriga målen) till färdigheter och kunskaper som är specifika för utbildningsprogrammet genom att föreslå samt diskutera tekniska lösningar, innovationer och idéer som kan bidra till en mer hållbar utveckling.

Processbeskrivning

Ett första förslag på precisering av övergripande lärandemål för miljö och hållbar utveckling togs fram av KTH-Sustainability i början av 2012 efter diskussioner i olika fora i en process som pågått sedan hösten 2011. Fakultetsrådet beslutade på sitt möte den 20 mars 2012 att uttala en vilja att sätta upp styrande lärandemål för miljö och hållbar utveckling samt att det framtagna förslaget bör vara rådgivande till dess att styrande lärandemål är framtagna av KTH-Sustainability i samverkan med berörda på skolorna.

Under 2014 har en ny version av de preciserade lärandemålen arbetats fram av KTH-Sustainability och det är denna version som presenteras här. Under 2015 presenteras dessa lärandemål för alla programansvariga för KTH:s ingenjörs- och arkitektprogram i samband med uppföljningen av programmens måluppfyllelse inom miljö och hållbar utveckling. I augusti 2015 beslutade Fakultetsrådet att den omarbetade versionen ska vara rådgivande på KTH.

Varför preciserade lärandemål

För att nå de övergripande lärandemål som återfinns i Högskoleförordningen behöver arbetet integreras i utbildningsprogrammen. Därför kan en konkretisering och precisering vara till hjälp. Medan en del aspekter är generella för alla program, är andra programspecifika. En konkretisering kan vara användbar både när man utformar programspecifika och kursspecifika lärandemål. De kan också vara användbara när man gör en uppföljning av program för att se i vilka kurser olika lärandemål behandlas. Utvecklingen och användningen av de preciserade lärandemålen kan också bidra till en diskussion och samsyn om vad KTH:s studenter på olika nivåer bör kunna om miljö och hållbar utveckling för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Fotnoter till Precisering av övergripande lärandemål

1. Traditionellt definieras Hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Ofta beskriver man hållbar utveckling som att den består av tre dimensioner; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I Sverige definieras ofta den ekologiska hållbarheten som de svenska miljökvalitetsmålen. De tre dimensionerna är överlappande och beroende av varandra. Kopplat till social hållbarhet lyfts ofta aspekter som hälsa, jämlikhet och kunskap fram. De svenska folkhälsomålen kan i det sammanhanget vara en relevant utgångspunkt liksom FNs milleniummål. Även standarden ISO 26000 för socialt ansvarstagande kan vara en utgångspunkt. Med ekonomisk hållbarhet kan man exempelvis mena att summan av olika sorters kapital inte minskar över tiden.
2. För att kunna utveckla produkter, processer och system med hänsyn till samhällets hållbarhetsmål måste man känna till dessa. Exempel på sådana är de svenska miljökvalitetsmålen och de Globala målen för hållbar utveckling. Dessa är högt uppsatta mål och omprövas inte särskilt ofta. Ett exempel där det kan vara intressant att kritiskt reflektera över målsättningar gäller klimatförändringar där både Sveriges, EUs och FNs målsättningar är det så kallade tvågradersmålet (att den globala temperaturen ska stiga med max 2-grader) samtidigt som många forskare menar att detta är ett högriskmål som kan leda till allvarliga effekter.
3. Ett exempel kan vara att man inom ICT-programmet bör ta upp hur ICT-sektorn kan påverka hållbarheten.
4. Exempelvis kan begreppet ”externa kostnader” vara relevant att ta upp. (Ett exempel på externa kostnader kan vara ekonomiska förluster på grund av sömnsvårigheter på grund av buller från trafik. Dessa kostnader bärs inte av de som genererar trafiken utan av andra aktörer.) Ett annat exempel på institutionella faktorer är ”the tragedy of the commons”. Ytterligare ett exempel på institutionella faktorer är lagstiftning.
5. I strategierna bör det finnas ett systemperspektiv med ett livscykeltänkande.
6. Med innovation menas en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process eller system som har kommersiell- och/eller samhällsnytta.