Läsanvisning till KTH:s hållbarhetspolicy
Vad betyder att ”främja en hållbar utveckling”? Här finns
definitioner och förslag på tolkningar av begreppet hållbar utveckling och andra liknande begrepp.
Texten innehåller fotnoter efter varje avdelning.
Sammanfattning
Enligt Högskolelagen ska universitet som KTH främja en hållbar utveckling. Det kan då behövas en definition av begreppet ”hållbar utveckling”. Det kan också behövas ett villkor för när en verksamhet eller teknik kan anses främja en hållbar utveckling. I detta dokument finns definitioner och förslag på tolkningar av begreppet hållbar utveckling och andra liknande begrepp.
En definition som ofta används är från den så kallade Brundtlandrapporten1 från 1987:
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det innehåller två grundläggande koncept: behov och speciellt de grundläggande behoven hos världens fattiga för vilka prioritet ska ges, och de begränsningar av ekosystemens möjligheter att tillgodose nuvarande och framtida behov som också bestäms av teknologi och social organisation”. Denna definition kan också vara en utgångspunkt för KTH:s arbete för en hållbar utveckling.
Under 2015 ställde sig världens regeringar bakom den så kallade Agenda 2030 och sjutton globala hållbarhetsmål. Dessa mål har därmed en bred förankring. Målen täcker frågor om grundläggande behov, fördelning i samhället, teknisk utveckling, och ekologiska aspekter. Under varje mål finns ett antal delmål. De globala hållbarhetsmålen ger en beskrivning av vad man vill uppnå med en hållbar utveckling och kan därför ses som preciseringar av definitionen av hållbar utveckling.
För att kunna bedöma om en verksamhet eller en teknik bidrar till en hållbar utveckling föreslås följande villkor: ”En verksamhet eller teknik kan anses främja hållbar utveckling om den i ett livscykelperspektiv tydligt underlättar möjligheterna att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.” Med livscykelperspektiv menas att hänsyn tas till hur råvaror och produkter produceras, används och tas omhand efter användning. Detta innebär att en analys och bedömning i förhållande till de globala hållbarhetsmålen kan behöva göras.
KTH:s policy för hållbar utveckling och hållbarhetsmål har tydliga kopplingar till de globala hållbarhetsmålen. När KTH arbetar med sina hållbarhetsmål som berör utbildning, forskning, samverkan, byggnader, campusområden med mera, så kommer man också att bidra till en hållbar utveckling.
Inledning
Enligt bland annat Högskolelagen2 och KTH:s policy för hållbar utveckling3 ska KTH verka för en hållbar utveckling. En fråga som då kan ställas är hur man ska tolka begreppet hållbar utveckling. Hur kan det definieras och hur ska en verksamhet eller en del av KTH veta om den uppfyller målet att verka för en hållbar utveckling? Syftet med detta dokument är att peka på en del etablerade skrivningar och definitioner och att ge en vägledning i dessa frågor för KTH. Även om syftet med dokumentet i första hand är för användning på KTH så är det som står sannolikt relevant också för många andra universitet, myndigheter, företag och organisationer.
Hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling har en lång historia4 . I KTH:s policy för hållbar utveckling används en definition baserat på den så kallade Brundtlandrapporten5 från 1987:
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det innehåller två grundläggande koncept: behov, och speciellt de grundläggande behoven hos världens fattiga för vilka prioritet ska ges, och de begränsningar av ekosystemens möjligheter att tillgodose nuvarande och framtida behov som också bestäms av teknologi och social organisation”
Den första meningen i stycket ovan är antagligen den globalt mest citerade definition av hållbar utveckling. Den är viktig eftersom den bland annat pekar på att både nuvarande och kommande generationers behov ska tillgodoses. Fortsättningen är inte lika ofta citerad men ger ytterligare viktig information. Bland annat är det intressant eftersom texten pekar mot den roll ett tekniskt universitet som KTH kan ha genom att utveckla teknologi och social organisation inom de begränsningar som ges av ekosystemen.
I Högskolelagen 5§ står det att
”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”
Förutom att denna skrivning säger vad Högskolorna ska göra så innehåller den också en definition. Den pekar på att både nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras välfärd, rättvisa och en god miljö.
De två definitionerna i Högskolelagen och i Brundtlandrapporten är inte identiska och har lite olika tyngdpunkt, men har ändå tydliga likheter och står inte i konflikt med varandra. Definitionen i Brundtland-rapporten har en stor internationell spridning och säger något mer om teknikens roll och ekosystemens begränsningar. Den kan därför fortsätta att vara en utgångspunkt för KTH:s arbete med hållbar utveckling.
Begreppet hållbar utveckling har använts och byggts ut i många olika sammanhang. Man pratar exempelvis om Hållbar stadsutveckling och Hållbar samhällsutveckling. En rimlig tolkning av dessa begrepp är att man menar en Hållbar utveckling för en stad, ett samhälle o.s.v.
Även när ordet utveckling inte uttryckligen finns med som till exempel i Hållbar samhällsbyggnad, Hållbara finanser, Hållbar upphandling, Hållbara investeringar, Hållbar konsumtion, Hållbarhetsredovisning, Hållbarhetskommunikation, Smarta och hållbara städer6 osv så är ofta en rimlig tolkning att man tar sitt ursprung i begreppet hållbar utveckling. Det innebär att man då menar en samhällsbyggnad, finanser, upphandling osv som är förenlig med en hållbar utveckling. Vid tolkningen måste man dock ta hänsyn till sammanhanget. Exempelvis är det rimligt att begreppet hållbar konstruktion kan syfta på att en konstruktion inte ska gå sönder utan vara just hållbar.
Mål för hållbar utveckling
Under 2015 enades världens länder om Agenda 2030 för en hållbar utveckling7 . Denna innehåller 17 mål och 169 delmål för hållbar utveckling för perioden fram till år 2030. De 17 globala hållbarhetsmålen8 finns nedan men man bör också läsa delmålen eftersom de innehåller preciseringar.
Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt
Mål 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk
Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar
Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
Mål 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla
Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla
Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
Mål 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation
Mål 10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder
Mål 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara
Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser*
Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling
Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald
Mål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer
Mål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling
* Med beaktande av att Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar är det främsta internationella, mellanstatliga forumet för förhandlingar om hur världen ska hantera klimatförändringarna.
I Agenda 2030 understryks det att dessa mål är universella, dvs de gäller alla länder, och är odelbara, dvs man kan inte bara fokusera på några av målen och strunta i de andra utan de måste ses som en helhet. De är också kopplade och beroende av varandra. Exempelvis så blir det svårare att nå mål 2 om tryggad livsmedelsförsörjning och mål 6 om tillgång till vatten om man inte når mål 13 om att bekämpa klimatförändringar och om man inte når mål 2 om tryggad livsmedelsförsörjning så blir det svårare att nå mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen.
De globala hållbarhetsmålen ger en beskrivning av vad man vill uppnå med en hållbar utveckling och kan därför ses som preciseringar av definitionen av hållbar utveckling som diskuterades ovan.
I flera av målen används ordet hållbar, tex i mål 2 i begreppet hållbart jordbruk. Man kan då fråga hur ordet hållbar ska tolkas här. En rimlig tolkning är att det är ett jordbruk som är i linje med en hållbar utveckling. Det innebär att det ska kunna pågå en längre tid, vilket är i linje med definitioner av hållbar utveckling, samt att det inte ska försvåra möjligheterna att nå andra hållbarhetsmål.
De globala hållbarhetsmålen kan samverka på olika sätt. Det kan finnas synergier mellan delmålen (så att om man når ett av dem så blir det lättare att nå ett annat), men det kan också finnas målkonflikter. Flera studier pekar mot att synergier är vanligare och starkare än målkonflikter9 och att målkonflikter ofta är potentiella, dvs de kan undvikas. Det är därför viktigt att identifiera potentiella målkonflikter och utveckla lösningar som undviker dem.
Att främja en hållbar utveckling
Enligt ovan ska högskolor främja en hållbar utveckling. Det kan kräva att vi behöver bedöma om en verksamhet eller en teknik stödjer en hållbar utveckling. För att utveckla ett sådant villkor kan vi även snegla på andra liknande definitioner.
Ordet miljöteknik används ofta. På engelska kan begrepp som ”cleantech” och ”greentech” användas som översättningar. En definition av Miljöteknik som ofta används (exempelvis av Formas10 men även internationellt) är
”Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv.”
Definitionen är intressant bland annat för att den understryker nödvändigheten av ett livscykelperspektiv, dvs att hänsyn måste tas till miljöpåverkan över hela livscykeln, från utvinning av råvaror, via produktion och användning till avfallshantering. För att avgöra huruvida en viss teknik (produkt, system, process eller tjänst) kan klassas som miljöteknik krävs en analys för att bedöma denna i ett livscykelperspektiv och med hänsyn till ett brett spektrum av miljöaspekter. Analysen är också nödvändig för att undvika suboptimeringar, dvs att någonting som har en tydlig miljöfördel med avseende på en fas av livscykeln och/eller en miljöaspekt visar sig ha tydliga nackdelar någon annanstans i livscykeln eller med hänsyn till någon annan miljöaspekt. Definitionen av miljöteknik kan också innebära att om någonting ska klassas som miljöteknik eller inte kan förändras med tiden. Detta eftersom produktionsprocesser ändras med tiden.
Baserat på definitioner och tolkningar ovan så föreslås följande villkor för när en verksamhet eller teknik kan anses främja en hållbar utveckling:
”En verksamhet eller teknik kan anses främja hållbar utveckling om den i ett livscykelperspektiv tydligt underlättar möjligheterna att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.”
För att avgöra huruvida en verksamhet eller teknik främjar en hållbar utveckling eller inte behövs således analyser och bedömningar med avseende på våra mål för hållbar utveckling i ett livscykelperspektiv. En verksamhet eller teknik kan också anses vara villkorat främjande en hållbar utveckling, dvs den främjar en hållbar utveckling om ett visst villkor är uppfyllt tex att man använder en viss produktionsmetod eller undviker en viss råvara. Man kan också tänka sig att en verksamhet eller teknik kan anses vara potentiellt främjande en hållbar utveckling, dvs det finns en potential att den utvecklas på ett visst sätt, men det har inte skett ännu. Man kan tänka sig situationer där det finns målkonflikter, dvs en verksamhet eller teknik har en positiv påverkan kopplat till vissa hållbarhetsmål men negativ med avseende på andra. I linje med kriteriet ovan behöver man då bedöma om fördelarna tydligt överväger nackdelarna.
För att väga olika typer av effekter mot varandra finns det vetenskapliga metoder inom två områden som kan användas: ekonomi och beslutsteori. Inom ekonomi använder man ofta kostnads-nyttoanalyser för att väga just för och nackdelar mot varandra. Inom beslutsteori har det utvecklats en mängd olika metoder för multikriterieanalys för att väga olika för- och nackdelar. Gemensamt för dessa metoder är att det behövs värderingar för att fatta beslut om hur olika aspekter ska vägas mot varandra. Att det är värderingar utesluter dock inte att man kan nå en bred enighet om dem. Men om det inte finns en bred enighet så kan det försvåra möjligheterna att visa att en verksamhet eller teknik bidrar till en hållbar utveckling. Noteras kan också att en traditionell ekonomisk kostnads-nyttoanalys inte nödvändigtvis är förenlig med en hållbar utveckling eftersom man normalt använder en diskontering som gör att framtida generationers behov värderas mindre11 . Beroende på diskonteringsmetod kan värdet av framtida generationer bli helt försumbar vilket inte är förenligt med de definitioner av hållbar utveckling som diskuteras ovan. Ofta tar man inte heller hänsyn till fördelningen av kostnader och nyttor. Det innebär att en grupps kostnader kan uppvägas av en annan grupps nytta. Det kan strida mot en hållbar utveckling som den exempelvis uttrycks i det globala hållbarhetsmålet nummer tio om att minska ojämlikheten inom och mellan länder, eller definitionen i Högskolelagen som understryker social och ekonomisk rättvisa.
Vid bedömning av om en verksamhet eller teknik bidrar till en hållbar utveckling kan det också vara väsentligt att ta hänsyn till skalan på de förändringar som kan tänkas ske. En verksamhet eller teknik som har negativa effekter som i begränsad skala kan anses vara acceptabla men som i stor skala kan hota något av målen eller delmålen för hållbar utveckling, kan inte anses främja en hållbar utveckling, även om nyttorna skulle vara större än kostnaderna. Detta eftersom målen är kopplade och odelbara. Det innebär att om ett mål inte nås, så kommer det att förhindra möjligheterna att nå flera andra mål. Möjligheterna att kompensera effekter mellan olika mål är därför begränsade.
Ovan ges ett villkor för att en verksamhet eller en teknik ska kunna anses främja en hållbar utveckling. Det ska dock inte förväxlas med att denna verksamhet eller teknik kan anses vara hållbar. För att en verksamhet ska anses vara hållbar så räcker det inte med att den underlättar möjligheterna att nå de globala hållbarhetsmålen, den måste också uppfylla målen och den övergripande definitionen på hållbar utveckling, dvs att inte äventyra nuvarande eller kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta kan vara en svår analys För sociala hållbarhetsaspekter kan det kräva kriterier för när behov ska anses vara tillgodosedda. För miljömässiga hållbarhetsaspekter kan det kräva att man bestämmer vilken andel av ett miljöutrymme som en viss verksamhet får använda. Detta kan inte göras utan etiska avvägningar mellan olika grupper i samhället inklusive kommande generationer. Eftersom dessa analyser och bedömningar både kan vara svåra att göra och svåra att argumentera för, så kan det vara klokt att vara försiktig med att beskriva en verksamhet eller teknik som hållbar.
Ekologisk hållbarhet och miljö
De globala hållbarhetsmålen integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Men ibland vill man studera ekologisk hållbarhet separat. I Sverige hänvisar man då ofta till det svenska miljömålssystemet12 som består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål med preciseringar och 24 etappmål. Generationsmålet visar riktningen för vad som måste göras inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna ska förtydliga vad miljökvalitetsmålen innebär och används även som kriterier vid uppföljningen av målen. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Om man vill göra en tolkning av den ekologiska dimensionen av hållbarhet, eller ordet miljö så kan det svenska miljömålssystemet vara en bra utgångspunkt.
Social hållbarhet
Jämfört med ekologisk hållbarhet, så finns det en mer fragmenterad syn på social hållbarhet i litteraturen. Men trots detta så finns vissa teman som är genomgående som socialt kapital, humankapital och välbefinnande13. Hälsa är centralt och i Sverige finns det åtta målområden för folkhälsa beslutade av Sveriges riksdag14. Dessa är:
1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Dessa målområden berör flera av de globala målen för hållbar utveckling och är därmed bredare än bara det tredje av de globala hållbarhetsmålen som specifikt berör hälsa. Tillsammans fångar de åtta målområdena för folkhälsa delar av det som kan beskrivas som social hållbarhet.
Det finns även svenska preciseringar inom andra områden som kan vara intressanta om man vill definiera social hållbarhet. Ett exempel är de jämställdhetspolitiska målen15 som har följande delmål:
1. En jämn fördelning av makt och inflytande.
2. En ekonomisk jämställdhet
3. Jämställd utbildning
4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
5. Jämställd hälsa
6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Även dessa delmål berör flera av de globala hållbarhetsmålen.
Ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk och social välfärd är beroende av fungerande ekosystem. I definitionen från Brundtlandrapporten betonas de begränsningar som ekosystem har. En hållbar ekonomisk utveckling är alltså beroende av en hållbar ekologisk utveckling och för att kunna bedöma ekonomisk hållbarhet behöver man samtidigt studera ekologiska och sociala aspekter. Ekonomisk hållbarhet är integrerat i de globala hållbarhetsmålen. Vid bedömningar av ekonomisk hållbarhet kan det spela stor roll vad det är man studerar. Om man ska bedöma hållbarheten för en verksamhet eller teknik, så kan ett nödvändigt (om än inte tillräckligt) villkor för att en verksamhet ska vara ekonomiskt hållbar vara att den inte uppvisar systematiska ekonomiska underskott utan kan vara lönsam. För ett land så kan ett kriterium vara att det samlade kapitalet, mätt som summan av ekonomiskt kapital inklusive maskiner, arbete och kunskap, och naturkapital, inklusive naturresurser, skall vara konstant.16
KTH:s bidrag till hållbar utveckling
KTH:s policy för hållbar utveckling säger att:
”KTH ska vara ett ledande tekniskt universitet inom hållbar utveckling och aktivt och ansvarsfullt bidra till en hållbar utveckling genom utbildning, forskning, samverkan och genom att minska miljöbelastningen från den egna verksamheten samt verka för socialt ansvarstagande.”
Mer detaljerade målsättningar finns förutom i policy också i .
De globala hållbarhetsmålen integreras i KTH:s verksamhet bland annat genom att de tas upp i utbildning, forskning, samverkan och i arbetet med den egna verksamheten. Hållbar utveckling ska enligt policyn integreras på alla nivåer i den strategiska och operativa verksamheten. Detta ska dock inte tolkas som att det ska integreras i varje enskilt forskningsprojekt eller i varje enskild kurs. Det är verksamheten som helhet som ska bidra till en hållbar utveckling i linje med KTH:s policy för hållbar utveckling och hållbarhetsmål.
KTH:s policy för hållbar utveckling och hållbarhetsmål har tydliga kopplingar till de globala hållbarhetsmålen. När KTH arbetar med sina hållbarhetsmål som berör utbildning, forskning, samverkan, campusområden med mera, så kommer man också att bidra till en hållbar utveckling.