KTH:s koldioxidavtryck och klimatmål
KTH har undertecknat Klimatramverket för universitet och högskolor (V-2019-0572) samt "Åtagande om klimatneutralitet 2030, Stockholms stad" (KTH-RPROJ-0275215) och har därmed förbundit sig att genomföra åtgärder för att vara i linje med 1,5-gradersmålet. Genom KTH:s hållbarhetsmål 2021–2025 och klimatmål 2021-2045 (V-2021-0087) med tillhörande handlingsplan har KTH åtagit sig att minska sin klimatpåverkan i linje med de övergripande målen.
Framsteg och utmaningar
Övergripande utsläpp
KTH mäter sitt totala koldioxidavtryck över hela universitetet i enlighet med sina klimatmål. Under 2022 nådde KTH dock inte sitt mål att bli klimatneutralt gällande Scope 1 (direkta utsläpp från KTH:s egen verksamhet). Istället för att uppnå neutralitet ökade utsläppen med nästan 20% jämfört med 2015.
Utsläppskällor
De största bidragsgivarna till KTH:s koldioxidavtryck är:
1. Inköpta varor och tjänster (71%)
2. Tjänsteresor och pendling (20%)
3. Lokaler (8%)
Energianvändning och förbättringar
Energi för uppvärmning och kylning kommer från fjärrvärme- och fjärrkylsystem. Trots den övergripande ökningen av utsläpp har KTH gjort framsteg i att minska sitt energirelaterade koldioxidavtryck:
• Total energianvändning minskade med 13% jämfört med 2019
• Koldioxidutsläppsintensiteten från energianvändning per m² minskade från 6,8 kgCO2e/m² 2019 till 5,9 kgCO2e/m² 2022
• 100% av elektriciteten kommer från förnybara källor och solpaneler
• År 2023 kom 97% av den totala energianvändningen på KTH från förnybara källor
• Solenergiproduktionen från KTH:s byggnader nådde 407 130 kWh
Framtidsutsikter
Medan KTH har gjort framsteg i att minska utsläppen från el, uppvärmning och kylning, krävs mer åtgärder för att nå klimatmålen. Universitetet måste ta itu med de betydande utsläppen från inköpta varor och tjänster, samt tjänsteresor och pendling, för att göra väsentliga framsteg mot sina klimatmål.
Utanför universitetet
KTH utvidgar sina hållbarhetsinsatser bortom sitt campus:
1. Samarbete med Akademiska Hus: KTH arbetar nära sin fastighetsägare, som strävar efter 100% fossilfri levererad energi.
2. Högskolans klimatnätverk: KTH deltar i en arbetsgrupp inriktad på att minska klimatpåverkan från byggnader och energianvändning.
3. Högskolor och universitet har en central roll i arbetet mot klimatförändringar. 37 svenska universitet och högskolor har skapat ett gemensamt klimatramverk som ska ligga till grund för individuella klimatstrategier (länka).
4. Statligt stöd: KTH-forskare har bidragit till regeringens klimathandlingsplan, vilket ger en grund för nationella klimatstrategier (
läs mer
)
5. EU Mission Label: KTH var bland de organisationer som undertecknade Stockholms klimatstadskontrakt, vilket ledde till att staden godkändes av EU och fick EU Mission Label.
6. Viable Cities: KTH:s strategiska innovationsprogram, Viable Cities, inspirerade utvecklingen av EU:s klimatstadskontrakt.
Dessa initiativ, bland andra, visar KTH:s engagemang för hållbarhet både inom och utanför universitetet, och bidrar till bredare samhälleliga insatser för att bekämpa klimatförändringarna.