Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

KTH:s klimatmål och vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser

KTH befinner sig i en viktig fas av sin klimat- och hållbarhetsomställning. Genom tydliga mål, Klimatramverket och ett systematiskt åtgärdsarbete tar universitetet ansvar för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. KTH:s mål är att till år 2030 minska sin totala klimatpåverkan med 60 procent (Scope 1, 2 och 3), för att därefter nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 – i linje med nationella och internationella åtaganden.

KTH:s klimatmål 2026–2030

KTH:s hållbarhets- och klimatmål för perioden 2026–2030 innebär att hållbar utveckling ska genomsyra hela verksamheten – forskning, utbildning och den dagliga verksamheten.

För att nå målet om 60 % minskad klimatpåverkan till 2030 driver KTH ett antal prioriterade insatser som direkt bidrar till att minska utsläppen från den egna verksamheten. Åtgärderna återfinns i handlingsplanen under en effektiv och hållbar resursanvändning (kth.se) . Detta inkluderar bland annat kraftig minskning av utsläpp från tjänsteresor, mer energieffektiva byggnader och hållbara inköp. Fokus ligger även på cirkularitet och återbruk i vardagen - bland annat genom lokaloptimering, cirkulära materialflöden och återanvändning av möbler och inredning.

Åtgärdsarbetet – från strategi till handling

För att nå klimatmålen arbetar KTH med ett brett spektrum av konkreta åtgärder, exempelvis: 

  • Införandet av en koldioxidbudget för flygresor.

  • Energieffektivisering av byggnader. 

  • Hållbara upphandlingsrutiner med klimatkrav. 

  • Ökat fokus på cirkulära flöden och återbruk av material och inredning.  

Lärosäten i samverkan för klimatet

KTH har undertecknat Klimatramverket för universitet och högskolor (V-2019-0572). De lärosäten som undertecknat ramverket ser klimatet som en avgörande och prioriterad framtidsfråga. Inom lärosätenas klimatnätverk arbetar sektorn för att bidra till samhällsomställningen i linje med Parisavtalet. Läs mer om Klimatramverket här (kth.se)

KTH:s klimatbokslut

KTH följer upp sitt totala klimatavtryck i enlighet med Greenhouse Gas Protocol. Under 2022 nådde KTH dock inte sitt mål att bli klimatneutralt gällande Scope 1 (direkta utsläpp från KTH:s egen verksamhet). Istället för att uppnå neutralitet ökade utsläppen med nästan 20% jämfört med 2015. 

Utsläppskällor
De största bidragsgivarna till KTH:s koldioxidavtryck är:

  1. Inköpta varor och tjänster (71%) 

  2. Tjänsteresor och pendling (20%) 

  3. Lokaler (8%) 

Energi för uppvärmning och kylning kommer från fjärrvärme- och fjärrkylsystem. Trots den övergripande ökningen av utsläpp har KTH gjort framsteg i att minska sitt energirelaterade koldioxidavtryck: 

  • Utsläpp från energianvändning minskade med 13% jämfört med 2019 

  • Koldioxidutsläppsintensiteten från energianvändning per m² minskade från 6,8 kgCO2e/m² år 2019 till 5,9 kgCO2e/m² år 2022

  • 100% av elektriciteten kommer från förnybara källor och solpaneler  

  • År 2024 kom 97% av den totala energianvändningen på KTH från förnybara källor 

  • Solenergiproduktionen från KTH:s byggnader nådde 407 130 kWh (2024) 

Framtidsutsikter – vägen mot nettonoll

Medan KTH har gjort framsteg i att minska utsläppen från el, uppvärmning och kylning, krävs fler åtgärder för att nå klimatmålen. Universitetet måste ta itu med de betydande utsläppen från inköpta varor och tjänster, samt tjänsteresor och pendling, för att göra väsentliga framsteg mot sina klimatmål. KTH behöver även ta fram en plan för hur kvarvarande utsläpp ska balanseras.

Bortom universitetet

KTH utvidgar sina hållbarhetsinsatser bortom sitt campus: 

  1. Samarbete med Akademiska Hus: KTH arbetar nära sin fastighetsägare, som strävar efter 100% fossilfri levererad energi. 

  2. Lärosätenas klimatnätverk: KTH deltar i fokusgrupper för att minska klimatpåverkan från lärosäten 

  3. Statligt stöd: KTH-forskare har bidragit till regeringens klimathandlingsplan, vilket ger en grund för nationella klimatstrategier. Läs mer här (kth.se)

  4. EU Mission Label: KTH var bland de organisationer som undertecknade Stockholms klimatstadskontrakt, vilket ledde till att staden godkändes av EU och fick EU Mission Label. 

  5. Viable Cities: KTH:s strategiska innovationsprogram, Viable Cities, inspirerade utvecklingen av EU:s klimatstadskontrakt. 

  6. Via utbildning sträva för att studenter som tar examen från KTH ska ha kompetens att bidra till och leda omställningen mot en säker, rättvis och hållbar värld. 

  7. Sträva efter att vara ett ledande tekniskt universitet inom forskning för en hållbar samhällsutveckling. 

Dessa initiativ, bland andra, visar KTH:s engagemang för hållbarhet både inom och utanför universitetet, och bidrar till bredare samhälleliga insatser för att bekämpa klimatförändringarna.