Rubriker markerade med en asterisk ( * ) kommer från kursplan version HT 2024
Innehåll och lärandemål
Kursinnehåll
I syfte att ge en kontext till undervisningsprocessen, fokuserar kursen på skolans villkor, styrning och relevanta styrdokument samt olika pedagogisk-didaktiska perspektiv. Kursen består av två delmoment; moment 1 och 2:
I det första momentet, Utbildning, skola och samhälle, är syftet är att ge en introduktion till skolans villkor och styrning, inkluderat lagar och förordningar, samt normer och värderingar. Även utvecklingen av lärar-/elevrollen samt skolans roll i relation till utbildning, demokrati och fostran ingår.
Det andra momentet, Perspektiv på lärande, behandlar olika perspektiv på lärande (lärandeteorier och representanter för dessa) såsom: behaviorism, kognitivism, pragmatism, lärande i ett sociokulturellt perspektiv samt lärande i ett situerat perspektiv. I detta moment lyfts teoriernas huvuddrag, synen på individen och lärandet samt deras betydelse för undervisning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs, skall studenten kunna:
Moment 1:
redogöra för samt jämföra hur synen på barn och ungdom förändrats genom tiderna och beskriva hur dessa förändringar påverkat skolans verksamhet
redogöra för samt jämföra läraruppdraget förr och nu, samt beskriva dess förändring över tid
redogöra för skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter och reflektera över dess praktiska konsekvenser idag
redogöra för principerna för skolans styrning och analysera hur politisk styrning av skolan hänger samman med lärarens praktiska vardag Moment 2: Perspektiv på lärande:
redogöra för de huvudsakliga dragen i de dominerande lärandeteorierna och jämföra deras syn på människan och lärandet
analysera autentiska lärandesituationer och argumentera för vad i undervisningen som försvårar och möjliggör lärande med hjälp av olika lärandeteorier
Läraktiviteter
Kursen ges till stor del på distans. Träffar på campus introducerar och diskuterar kursinnehållet. Enskilt arbete och gruppdiskussioner är en viktig del av kursen där för både informationsinhämtning och bearbetning av material.
I kursen används lärplattformen Canvas där all information och kommunikation sker, både under distansperioder och campusveckor.
Aktivt deltagande, både under lärarledd undervisning och i arbetet mellan kursträffarna, är en förutsättning för att till fullo kunna ta till sig kursens innehåll.
Detaljplanering
I kursens Canvasrum finns detalajerad beskrivning av kursens geomförande. Det förväntas att studenten tar ett eget aktivt ansvar för sina studier mellan kursträffarna.
Förberedelser inför kursstart
Kurslitteratur
Följande böcker ingår i kursen:
Säljö, R. (2022). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. 3:a upplagan. Gleerups
Jarl, M. & Rönnberg, L. (2015). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber
Lundgren, U. P. (2020) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur
I kursens canvasrum anges övrigt kursmaterial. Där finns även läshänvisningar till kurslitteruren.
Kursmaterial (texter, video) som inte är böcker finns länkat från canvasrummet.
Stöd för studenter med funktionsnedsättning
Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:
INLA - Inlämningsuppgift, 3,5 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
SEMA - Seminarium, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
Avsnittet nedan kommer inte från kursplanen:
INLA - Inlämningsuppgift, 3,5 hp
Inlämningsuppgiften är en individuell skriftligt uppgift.
Följande lärandemål examineras med INLA:
redogöra för samt jämföra hur synen på barn och ungdom förändrats genom tiderna och beskriva hur dessa förändringar påverkat skolans verksamhet
redogöra för samt jämföra läraruppdraget förr och nu, samt beskriva dess förändring över tid
redogöra för skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter och reflektera över dess praktiska konsekvenser idag
redogöra för principerna för skolans styrning och analysera hur politisk styrning av skolan hänger samman med lärarens praktiska vardag
Obligatoriska moment som ingår:
utformande av en första version
kamratåterkoppling
muntlig ventliering
slutversion
Slutversioner av inlämningsuppgift till studenter som inte deltar i ventileringsseminarium och kamratåterkoppling bedöms inte. Studenters vars uppgift lämnas in försent till kamratåterkopplingen får inte delta i kamratåterkoppling.
Studenter som missar ordinarie examination i kursen hänvisas till omexamination. Datum för omexamination kommuniceras via canvas.
SEMA - Seminarium, 1,5 hp
Seminariet examinerar följande lärandemål:
5. redogöra för de huvudsakliga dragen i de dominerande lärandeteorierna och jämföra deras syn på människan och lärandet
6. analysera autentiska lärandesituationer och argumentera för vad i undervisningen som försvårar och möjliggör lärande med hjälp av olika lärandeteorier
Obligatoriska moment som ingår:
förbereselse enligt instruktion
aktiv deltagande på seminariet
Student som inte förberett sig till seminariet enligt instruktion kan nekas att delta på det examinerande seminariet.
Studenter som får förhinder att delta i det examinarande seminsriet ska kontakta seminarieledare och kursansvarig innan seminariet. Former för hur examinationen genomförs för studenter som missar eller ej är aktiva på seminariet beslutas av examinator.
Målrelaterade betygskriterier/bedömningskriterier
För INLA tillämpas följande bedömningskriterier
Mål
A
C
E
Övergripande
Studenten kan på ett sammanhållet, analytiskt och mångfacetterat sätt diskutera skolans utveckling och på ett konkret sätt redogöra för hur skolpraktiken ändrats.
Texten är sammanhängande och argument är logiska och lätta att följa.
Diskussionen förankras genomgående i relevanta resonemang från litteraturen.
Studenten kan utförligt och på ett nyanserat sätt diskutera redogöra för skolans utveckling och på dess påverkan på skolpraktiken.
Texten är väl sammanhängande.
Diskussionen förankras i relevanta resonemang från litteraturen.
Studenten kan redogöra för skolans utveckling och på dess påverkan på skolpraktiken.
Texten är sammanhängande.
Diskussionen förankras i relevanta resonemang från litteraturen.
1. redogöra för samt jämföra hur synen på barn och ungdom förändrats genom tiderna och beskriva hur dessa förändringar påverkat skolans verksamhet
Studenten redogör konkret för hur synen på barn och ungdomar förändrats genom tiderna. Synen på barn och ungdomar diskuteras i relation till konkret praktik i skolan.
Studenten redogör för hur synen på barn och ungdomar förändrats genom tiderna. Synen på barn och ungdomar diskuteras med något konkret exempel i relation till konkret praktik i skolan.
Studenten redogör översiktligt för hur synen på barn och ungdomar förändrats genom tiderna. Synen på barn och ungdomar relateras till konkret praktik i skolan.
2. redogöra för samt jämföra läraruppdraget förr och nu, samt beskriva dess förändring över tid
Studenten redogör konkret för hur läraruppdraget förändrats genom tiderna. Det förändrade läraruppdrget diskuteras i relation till konkret praktik i skolan.
Studenten redogör för hur läraruppdraget förändrats genom tiderna. Det förändrade läraruppdrget diskuteras men några konkreta exempel i relation till konkret praktik i skolan.
Studenten redogör översiktligt för hur läraruppdraget förändrats genom tiderna. Det förändrade läraruppdrget relateras till konkret praktik i skolan
3. redogöra för skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter och reflektera över dess praktiska konsekvenser idag
Studenten redogör konkret för skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter och relaterar detta till konkreta konsekvenser för skolans vardagliga praktik. .
Studenten redogör för skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter och relaterar detta till konsekvenser för skolans praktik.
Studenten beskriver aspekter för skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter och relaterar detta till konsekvenser för skolan.
4. redogöra för principerna för skolans styrning och analysera hur politisk styrning av skolan hänger samman med lärarens praktiska vardag
Studenten kan med välgrundade resonemang redogöra för politisk styrning och dess koppling till pedagogisk praktik.
Studenten kan konkret diskutera hur olika perspektiv på skolans styrning påverkar den vardagsnära praktiken i skolan.
En vision finns beskriven och relaterar till hur skolan utvecklats.
Studenten kan på ett analytiskt sätt redogöra för politisk styrning och dess koppling till pedagogisk praktik.
Studenten kan översiktligt redogöra för principerna för politisk styrning och på en basal nivå diskutera hur styrningen påverkar pedagogisk praktik.
För betyg E krävas att studenten uppfyller alla krav för betyg
För betyg D krävs att studenten uppfyller krav för betyget E och övervägande delen av kraven för betyget C.
För betyget C krävs att samtliga krav för betyget C är uppnått.
För betyg B krävs att studenten uppfyller krav för betyget C och övervägande delen av kraven för betyget A.
För betyget A krävs att studenten uppfyller samtliga krav för betyg A.
För SEMA tillämpas följande kriterier:
För godkänt (Pass) krävs att studenten deltar aktivt på seminariet och i det förberedande arabetet. Genom aktivt deltagande ska studenten visa att studenten kan redogöra för de huvudsakliga dragen i de dominerande lärandeteorierna och jämföra deras syn på människan och lärandet och analysera autentiska lärandesituationer och argumentera för vad i undervisningen som försvårar och möjliggör lärande med hjälp av olika lärandeteorie
För slutbetyg på kursen krävs betyget Pass (P) på SEMA och minst betyget E på INLA. Graderat slutbetyg avgörs av betyget på INLA.
Möjlighet till komplettering
Om studenten får betyget FX ges möjlighet till komplettering. Kompletering utformas av examinator individuellt för varje. Kompletering sker per lärandemål. Efter genomförd kompletering sätt betyg utifrån bedömningsktiterier. Detta innebär att studenten vid kompletering kan erhålla även högre betyg än E på uppgiften. Studenten gest 3 veckor för kompletering på INLA.
SEMA kan inte kompleteras. Vid underkänt/missat seminaruim genomförs en ny examination.
Resultatrapportering
Betyg på INLA och SEMA rapporteras i ladok. När båda uppgifterna är godkäna rapporteras slutbetyg på kursen. Studenterna ges i huvudsak muntlig åtrekoppling på uppgifter. Sätts betyget FX på INLA meddelas i Canvas vad studenten behöver komplettera.
Etiskt förhållningssätt
Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.
Avsnittet nedan kommer inte från kursplanen:
Plagiat innebär inte bara att – medvetet eller omedvetet - kopiera någon annans text utan att tydligt ange källan. Alla formuleringar i texten som är någon annans ska anges som citat.
Plagiat är också att sammanfatta någon annans idéer och framställa dem som sina egna. KTH ser mycket allvarligt på försök till plagiering och alla andra former av fusk. Alla inlämningsuppgifter plagiatgranskas automatiskt med textmatchningsverktyg.
Ytterligare Information
Ändringar inför denna kursomgång
Följande ändringar har gjorts i kursen inför HT2024
Examinationen i kursen har ändrats. Nytt är att det nu finns två examinerande moment i kursen. Ändringen är gjort för att skapa bättre helhet i kursen med fokus på studenternas lärande. Tydligare struktur och riktlinjer kring inlämningar har utvecklas.
Genomförandet av kursen har anpassats till nya examinationsformen och för att kunna dra fördelara av samläsning melln denna kurs och LT1014 som ges för KPULU.
Canvasrummet har utvecklats avseende förenklad navigeraing och minskning av dubbelpublicering.