Kursen ger en introduktion till den moderna bygg- och arkitekturhistorien. Ur ett tekniskt perspektiv skildras utvecklingen fram till dagens byggnader och anläggningar.

Fundamentala begrepp i ämnena bärande konstruktioner, byggnadsteknik och installationsteknik introduceras som en grund för att kunna tolka tekniska handlingar inom dessa områden.

Inom bärande konstruktioner behandlas vanligt förekommande bärverk och metoder för grundläggning av hus och anläggningar. Stor vikt läggs på laster, deras ursprung och hur de ska kombineras vid dimensionering av bärande konstruktioner.

I den byggnadstekniska delen behandlas begrepp och principer för klimatskalets tekniska egenskaper som t.ex. temperatur- och ånghaltsfördelning, inverkan av köldbryggor och risken för fuktskador. Åtgärdsförslag vid problem i befintliga byggnader behandlas.

Den installationstekniska delen behandlar viktiga installations- och energisystem för uppvärmning och ventilation. Dessutom ges en introduktion till beräkningar av energianvändning och kostnader relaterade till om- och tillbyggnad.

Inom samtliga teknikområden berörs frågor som har med hållbarhet att göra. Några exempel är materialval, dimensionering mot kostnad och resursförbrukning, brukbarhetskriterier, tillgänglighet, inomhusklimat och energianvändning.

Efter kursen ska studenten kunna:

 - Beskriva syfte och funktion av byggnadsverks beståndsdelar baserat på deras konstruktions-,
   byggnads- samt installationstekniska utformning.

 - Förklara fundamentala begrepp och principer inom konstruktions-, bygg- och installationsteknik samt
   därav förstå och analysera enkla ingenjörstekniska modeller.

 - Tillämpa beräkningsmetoder för att översiktligt bedöma de laster och krav som behövs för att
   bestämma byggnaders och anläggningars bärförmåga, klimatskalets värmetekniska egenskaper samt
   bedöma och översiktligt beräkna energi- och effektbehov hos en byggnad.

 - Utföra en översiktlig besiktning av befintliga byggnadsverk, inklusive ritningshantering och
   dokumentation, för att beskriva dess uppbyggnad och tekniska egenskaper.

 - Ge förslag på ombyggnad samt identifiera risker i samband med ändrad användning.

 - Visa förståelse för hur tekniska val påverkar hållbarheten i byggandet med avseende på
   resursförbrukning, människors hälsa och livskvalitet.

Schema VT 2023

Följande böcker utgör litteraturen i kursen:

• Bärande och Buret. Sundquist H, 2014. TRITA-BKN. Rapport 87. KTH.
• Byggteknikens grunder, kompendium i grundläggande byggnadsteknik. Byggvetenskap/Avdelningen för hållbara byggnader. KTH. senaste versionen.

För projektuppgiften rekommenderas också följande bok:

• Så byggdes husen 1880-2020. Reppen L, Björk C, Kallstenius P, 2021. Svensk Byggtjänst.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• PRO1 - Projektuppgift, 3,0 hp, Betygsskala: P, F
• TEN1 - Tentamen, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• ÖVN1 - Övningar, 1,5 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Examinationen i denna kurs är uppdelad i tre delar, en skriftlig tentamen, obligatoriska övningsuppgifter och ett projektarbete som genomförs i grupp av tre till fyra studenter.

Betygskriterier meddelas vid kursstart.

Tentamen (TEN1)

Tentamen kommer att genomföras i sal på KTH Campus. För betyget E ska en självrättande quiz genomföras i en datorsal där en andel av minst 80% rätta svar måste erhållas.

För högre betyg ska problemuppgifter lösas som en skriftlig tentamen i sal på KTH Campus.

Övningar (ÖVN1)

Övningarna är delade mellan områdena konstruktion (K), byggnadsteknik (B), samt installations- och energisystem (I).  Ett antal obligatoriska inlämningsuppgifter kommer att presenteras per område, dessa publiceras på Canvas. Övningsuppgifterna skall redovisas senast vid schemalagda övningstillfällen enligt tidplan. 

Uppgift K1 – K7: Onsdag 19 april

Uppgift B1-B7: Onsdag 3 maj

Uppgift I1-I7: Måndag 15 maj

Försenad redovisning av årets övningsuppgifter är möjlig fram till start av nästa kursomgång därefter gäller aktuell kursomgångs övningsuppgifter vid redovisning. Möjlighet till sen redovisning finns endast under tentamens- och omtentamensperioder.

Projektuppgift (PRO1)

En projektuppgift ska genomföras i grupper om fyra studenter och omfatta besiktning av ett befintligt byggnadsverk i skick för eventuell rivning/reparation/ombyggnad. Två hus som några av studenterna själv bor i ska väljas. Erforderliga handlingar ska samlas in och en teknisk rapport tänkt som underlag för ett investeringsbeslut ska upprättas. 

Redovisning

Den tekniska rapporten ska lämnas in i digitalt format via CANVAS för plagiatkontroll via Urkund. Dessutom ska en muntlig presentation göras vid ett slutseminarium. I uppgiften ingår också att varje studentgrupp ska granska och bedöma sin egen och en annans rapport.

Rapporten namnges som t.ex. ”Översiktlig byggnadsteknisk bedömning av huset på fastigheteren X”. En rekommenderad rapportmall finns på CANVAS. En första inlämning av den tekniska rapporten ska göras via CANVAS senast torsdag 18 maj, kl. 23:59.

Granskningen ska vara genomförd och redovisas på slutseminariet tisdag 23 maj. Den slutliga inlämningen ska ske via Canvas senast torsdag 1 juni kl. 23:59.

Teknisk rapport 

Den tekniska rapporten ska redovisa resultatet av en ritningsinventering, besiktning, överslagsmässiga lastnedräkningar och beräkningar av energianvändning. En bedömning ska göras av möjligheter och problem. Särskilt beaktas möjligheter till förändrad användning t.ex. genom om- eller påbyggnad och andra åtgärder som kan påverka grundläggning, stomme och byggteknik. Energianvändningen samt möjligheter till reducering av denna ska beräknas. Slutsatser ska dras och motiveras baserat på redovisningen i rapporten.

Nedanstående punkter bör genomföras och redovisas.

Beskrivande del

• Skaffa ritningar på byggnaden/anläggningen. Dessa bör finnas hos husägaren eller kommunen.
• Beskriv byggnadens fasader, klimatskyddets uppbyggnad och funktion.
• Beskriv med ord de installationer som finns i byggnaden/anläggningen (VA, Vent, El och Styr) och bedöm vilka för- och nackdelar som kan finnas med anläggningen.
• Gör en översiktlig besiktning. Finns det sättningsskador i marken? Hur är avvattningen anordnad? Finns andra skador t.ex. orsakade av vegetation?
• Beskriv i text och med figurer hur bärverket i byggnaden är uppbyggt. Hur fördelas lasten från taket, via konstruktionens delar ner till grundläggningen? 
  Beskriv grundläggningen för byggnaden/anläggningen (platta på mark, pålgrundläggning etc.). Finns det någon risk för problem med grundläggningen?

Beräkningsdel

• Gör en lastnedräkning från tak till grundläggningen. Utgå från byggnadens användning och bestäm lämplig nyttig last. Vilka laster orsakar själva byggnaden i form av stomme och komplement? Beräkna ett upplagstryck baserat på lastnedräkningen och grundkonstruktionens utformning. 
• Skisser som tydligt illustrerar bärande system och laster ska inkluderas.
• Beräkna U-värden för en typisk vägg och för taket. För dessa ska även temperaturfördelning samt ånghalsfördelning beräknas. Finns det risk för kritiska fuktnivåer och i så fall vilka möjligheter finns det att förhindra detta?
• Redovisa energianvändningen per m² uppvärmd golvarea (husets innerarea) samt möjligheter till reducering av denna ska beräknas. Vid beräkning skall värmeförluster genom hela klimatskalet ingå, inklusive köldbryggor.

Diskussion och slutsatser

• Hur skulle man kunna tänka sig att bygga om eller till byggnaden/anläggningen?
  Dra slutsatser baserade på föregående punkter. Gör en jämförelse mellan byggnaderna.

Som underlag för att lösa projektuppgiften används kurslitteratur, föreläsningsanteckningar och övningsuppgifter. Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (EKS) kan laddas ner via Boverkets hemsida, www.boverket.se

Skriftlig tentamen (TEN1; 3 hp)

Projektuppgift (PRO1; 3 hp)

Övningsuppgifter (ÖVN1; 1,5 hp)

Målbaserade betygskriterier används i kursen där varje lärandemål betygsätts enligt tabellen nedan. Övningar (ÖVN1) och projektet (PRO1) betygsätts med betyget E för godkänt (P). Tentamen betygsätts med E till A och har två delar, en E-del med teorifrågor och en problemdel med C- och A-frågor. Lägsta delprestationen avgör för nivåerna E, C och A. Betygen D och B kan fås genom viktning.

Enligt KTH:s riktlinje V-2021-0378 punkt 6.6.1

Länk till KTHs riktlinje

Enligt KTH:s riktlinje V-2021-0378 punkt 7.1

Information om plussning hittas på följande sida: Plussning

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.