Här kan du se vilka examensarbete som har genomförts inom K-ULF och vilka förslag på examensarbeten som finns.
lFörebyggande Varningssystem av elever med icke godkänt betyg
Genom applicering av binär klassificeringsmodell inom gymnasieskolan
Endast 70% av svenska gymnasieelever tar examen inom den givna tidsramen. Tidigare forskning har visat att en oavslutad gymnasieutbildning missgynnar både eleven och samhället i stort. Ett första steg mot att förebygga att elever avviker från gymnasiet är att indikera vilka studenter som är på väg mot ett underkänt betyg i kurser. Därmed är syftet med rapporten att identifiera vilka trender som bäst indikerar att en elev kommer klara en kurs eller inte. Dessutom redogör rapporten för utvecklandet av ett förebyggande varningssystem som kan appliceras för att signalera vilka studenter som behöver ytterligare stöd från läraren och skolan. Algoritmen som användes var Random Forest och fungerar som en binär klassificeringsmodell av ett underkänt betyg mot ett godkänt. Den data som använts i studien är datapunkter för ungefär 700 elever från en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Den valda metoden utgår från en Design Science Researchmetodik vilket möjliggör för intressenter att vara involverade i processen.
lFörebyggande Varningssystem av elever med icke godkänt betyg
Genom applicering av binär klassificeringsmodell inom gymnasieskolan
Endast 70% av svenska gymnasieelever tar examen inom den givna tidsramen. Tidigare forskning har visat att en oavslutad gymnasieutbildning missgynnar både eleven och samhället i stort. Ett första steg mot att förebygga att elever avviker från gymnasiet är att indikera vilka studenter som är på väg mot ett underkänt betyg i kurser. Därmed är syftet med rapporten att identifiera vilka trender som bäst indikerar att en elev kommer klara en kurs eller inte. Dessutom redogör rapporten för utvecklandet av ett förebyggande varningssystem som kan appliceras för att signalera vilka studenter som behöver ytterligare stöd från läraren och skolan. Algoritmen som användes var Random Forest och fungerar som en binär klassificeringsmodell av ett underkänt betyg mot ett godkänt. Den data som använts i studien är datapunkter för ungefär 700 elever från en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Den valda metoden utgår från en Design Science Researchmetodik vilket möjliggör för intressenter att vara involverade i processen.
Att planera för avritualisering vid undervisning med GeoGebra
I och med en snabb utveckling av ett digitaliserat samhälle behöver skolan ständigt anpassa sig efter nya förutsättningar. Regeringens beslut att införa en nationell digitaliseringsstrategi i skolan innefattade att genom användning av digitala verktyg i skolan främja elevers kunskapsutveckling. Detta examensarbete genomfördes inom K-ULF-projektet, ett praktiknära samarbete mellan huvudmän, lärare och forskare, för att utveckla och undersöka användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet var att, genom ett praktiknära samarbete med lärare, utveckla en utbildande lärarhandledning. Lärarhandledningen designades för att stötta lärarnas planering av undervisning med det digitala verktyget GeoGebra, sådant att lärarna kan ge alla elever möjligheten att delta.
Att planera för avritualisering vid undervisning med GeoGebra
I och med en snabb utveckling av ett digitaliserat samhälle behöver skolan ständigt anpassa sig efter nya förutsättningar. Regeringens beslut att införa en nationell digitaliseringsstrategi i skolan innefattade att genom användning av digitala verktyg i skolan främja elevers kunskapsutveckling. Detta examensarbete genomfördes inom K-ULF-projektet, ett praktiknära samarbete mellan huvudmän, lärare och forskare, för att utveckla och undersöka användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet var att, genom ett praktiknära samarbete med lärare, utveckla en utbildande lärarhandledning. Lärarhandledningen designades för att stötta lärarnas planering av undervisning med det digitala verktyget GeoGebra, sådant att lärarna kan ge alla elever möjligheten att delta.
Digitalt skrivande: En möjlighet eller ett hinder i dagens klassrum?
Den ökande digitaliseringen i matematikklassrum på gymnasiet ställer allt högre krav på eleverna. Enligt de senaste bestämmelserna ska nationella prov inom några få år genomföras digitalt. Detta innebär att eleverna kommer att behöva skriva in sina lösningar på datorer. Detta arbete är uppdelat i två delar. Syftet med första delen är att undersöka om det förekommer en synlig påverkan på elevernas prestation i matematik på gymnasiet beroende på om de löser problem på papper eller på dator. Denna del skapas med hjälp av tidigare forskning i detta område och går ut på att eleverna genomför två prov där de använder sig av antingen papper eller datorer för att lösa problem. Syftet med andra delen är att ta fram rekommendationer som bör underlätta för lärare att introducera eleverna till att skriva matematik på datorer. För denna del i arbetet genomförs intervjuer med lärare och elever på en gymnasieskola. Resultat från prov, i första delen av arbetet, visar att eleverna presterar sämre i grupper där de inte är vana med att arbeta på datorer. Svar från intervjun i andra delen visar att det finns många aspekter som läraren behöver tänka på när eleverna ska börja arbeta med datorer i matematikundervisningen. Utifrån intervjuer formas rekommendationer för lärare som redovisas i detta arbete. Sammanfattningsvis visar detta arbete att eleverna behöver mer övning för att kunna prestera lika bra på dator som de skulle göra om de löser problem på papper. Eftersom studien genomfördes på en gymnasieskola behövs det mer forskning som undersöker om samma trend kan ses i andra gymnasieskolor.
Digitalt skrivande: En möjlighet eller ett hinder i dagens klassrum?
Den ökande digitaliseringen i matematikklassrum på gymnasiet ställer allt högre krav på eleverna. Enligt de senaste bestämmelserna ska nationella prov inom några få år genomföras digitalt. Detta innebär att eleverna kommer att behöva skriva in sina lösningar på datorer. Detta arbete är uppdelat i två delar. Syftet med första delen är att undersöka om det förekommer en synlig påverkan på elevernas prestation i matematik på gymnasiet beroende på om de löser problem på papper eller på dator. Denna del skapas med hjälp av tidigare forskning i detta område och går ut på att eleverna genomför två prov där de använder sig av antingen papper eller datorer för att lösa problem. Syftet med andra delen är att ta fram rekommendationer som bör underlätta för lärare att introducera eleverna till att skriva matematik på datorer. För denna del i arbetet genomförs intervjuer med lärare och elever på en gymnasieskola. Resultat från prov, i första delen av arbetet, visar att eleverna presterar sämre i grupper där de inte är vana med att arbeta på datorer. Svar från intervjun i andra delen visar att det finns många aspekter som läraren behöver tänka på när eleverna ska börja arbeta med datorer i matematikundervisningen. Utifrån intervjuer formas rekommendationer för lärare som redovisas i detta arbete. Sammanfattningsvis visar detta arbete att eleverna behöver mer övning för att kunna prestera lika bra på dator som de skulle göra om de löser problem på papper. Eftersom studien genomfördes på en gymnasieskola behövs det mer forskning som undersöker om samma trend kan ses i andra gymnasieskolor.
Gymnasieelevers upplevelser av onlineundervisning i matematik
Under våren år 2020 uppmanades gymnasieskolan att ställa om sin verksamhet till att bedriva all undervisning på distans på grund av covid-19, coronapandemin, som ett steg i att minska smittspridningen. Omställningen till mer digital undervisning ledde till att såväl elever som lärare ställdes inför nya utmaningar. Digitaliseringen i skolan är en del av samhällsutvecklingen. Examensarbetet är en del av det praktiknära forskningsprojektet K-ULF och är uppdelat i en undersökningsdel och en utvecklingsdel. Undersökningsdelen belyser hur elever och lärare upplevde att gymnasieelevers matematikstudier påverkades av onlineundervisning samt hur elevernas inställning till matematikämnet påverkades. Kvantitativa och kvalitativa data samlades in genom en elevenkät med 627 svarande och intervjuer med 4 lärare och 5 elever på två gymnasieskolor. Kvantitativa data analyserades en variabel i taget för att visa frekvenser och kvalitativa data analyserades tematiskt. Utvecklingsdelen syftar till att utveckla en prototyp av ett stödmaterial för onlineundervisning i matematik i form av en handbok.
Gymnasieelevers upplevelser av onlineundervisning i matematik
Under våren år 2020 uppmanades gymnasieskolan att ställa om sin verksamhet till att bedriva all undervisning på distans på grund av covid-19, coronapandemin, som ett steg i att minska smittspridningen. Omställningen till mer digital undervisning ledde till att såväl elever som lärare ställdes inför nya utmaningar. Digitaliseringen i skolan är en del av samhällsutvecklingen. Examensarbetet är en del av det praktiknära forskningsprojektet K-ULF och är uppdelat i en undersökningsdel och en utvecklingsdel. Undersökningsdelen belyser hur elever och lärare upplevde att gymnasieelevers matematikstudier påverkades av onlineundervisning samt hur elevernas inställning till matematikämnet påverkades. Kvantitativa och kvalitativa data samlades in genom en elevenkät med 627 svarande och intervjuer med 4 lärare och 5 elever på två gymnasieskolor. Kvantitativa data analyserades en variabel i taget för att visa frekvenser och kvalitativa data analyserades tematiskt. Utvecklingsdelen syftar till att utveckla en prototyp av ett stödmaterial för onlineundervisning i matematik i form av en handbok.
