KTH-forskning vässar skolors lärande
Tre Stockholmskommuner har fått chansen att både bidra till och ta del av forskning som KTH:s lärarstudenter gör i sina examensarbeten. Projektet "KULF" som leds från Institutionen för Lärande har fått fin uppmärksamhet för sina resultat.
Samverkansmodeller för så kallad praktiknära forskning är en het fråga inom såväl ungdomsskolan som universitet och livslångt lärande. På Institutionen för Lärande på KTH har projektet KULF pågått sedan våren 2020. I samarbete med Stockholms stad, Haninge kommun och Lidingö stad undersöker forskare, lärare och lärarstudenterna (civilingenjör/lärare) från KTH hur undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik kan utformas för att uppväga skillnader mellan elevers olika förutsättningar, något som alla huvudmän och skolor är skyldiga att göra.
– Det är extra roligt för att det är forskning som kommer direkt till nytta. Forskningen baseras på kunskap som mejslas fram ur det som händer i undervisningen och problemformuleringarna kommer ur behov som lärarna själva upplever relevanta, säger Eva Hartell, forskningsledare i Haninge kommun och forskare på Lärande i STEM som tillsammans med professor Arnold Pears och Cecilia Kozma leder KULF-teamet på Institutionen för lärande.
Skapar mötesplatser som ska permanentas
Hon menar att en av de stora vinsterna med projektet också är att det etableras en arena för att utveckla undervisning.
– Det är vår roll att skapa mötesplatser och samverkansytor där lärare, forskare, lärarstudenter, skolledare kan mötas och utbyta kunskap och erfarenheter. Vi testar olika samverkansmodeller mellan akademi och skolhuvudmän för att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. De samverkansmodeller som funkar bäst ska kunna börja användas nationellt och bli permanenta.
De frågor som hittills har lyfts i uppsatserna inom KULF-projektet är rykande aktuella. En studie har undersökt om gymnasieelevers prestation i matematik är beroende av om de löser problemen på papper eller dator. Ett annat behandlar gymnasieelevers upplevelser av onlineundervisning i matematik i spåren av pandemin och hur det påverkat deras mattestudier och inställning till ämnet.
– Vi har en ambition att sprida resultaten och problematisera och följa upp dem djupare, säger Eva Hartell.
Norska heja-rop
Hon berättar att den nationella satsningen för att öka forskningssamarbetet mellan akademi och skola (ULF) följs av en norsk forskargrupp och att KULF-modellen får väldigt fina hejarop från grannlandet i väst:
– Vi är både smickrande och glada över att vi får fina ord i utvärderingarna och lite överraskade över att de var så pass imponerade av vårt arbete. Vi hoppas att KTH bibehåller bollen att leda arbetet kring att utveckla praktiknära forskning och även vill utveckla denna modell ytterligare framöver. Modellen som primärt utvecklas inom ungdomsskolan skulle passa även för högskolans utvecklingsarbete.
Text: Anna Gullers