Miljonanslag till KTH:s grundforskning i matematik
Att öka förståelsen för slumpmässiga system som sprickbildning och trafikflöden, och att skapa effektiva kvantmekaniska modeller.
Det är några av målsättningarna för fem KTH-projekt som nu får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses satsning på framstående svenska matematikforskare.
Avancerade kunskaper i matematik är en viktig grund för en stor mängd vetenskaper, och inte minst för utvecklingen av ny teknik.
I en satsning som pågått sedan 2014 beviljar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse cirka 25 miljoner kronor årligen till matematikforskning.
I år får totalt 16 initiativ finansiering genom Matematikprogrammet, varav fem är KTH-projekt.
Hallå där Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning på KTH:
Hur ser du på Stiftelsens satsning på de fem KTH-projekten?
– Matematiska modeller, simulering och analys är viktiga verktyg som genomsyrar så gott som alla ingenjörstillämpningar och kännetecknar det mesta vi gör på KTH. Matematiken används för att hitta lösningar på många av våra samhällsutmaningar och det märks tydligt i de fem projekten som nu har beviljats finansiering.
Vilka förhoppningar har du när det gäller framtidens grundforskning på KTH?
– Jag ser mycket positivt på den pågående och fortsatta utvecklingen, inte minst när det gäller samverkan inom matematikområdet. KTH-matematiks goda rykte ger även ett högt söktryck till våra tjänster, så vi räknar med att attrahera ännu fler duktiga forskare till oss. Vår blandning av rena och mer tillämpade matematiker har skapat en stark och unik miljö.
Ser du något särskilt område för samhällsutveckling där den här grundforskningen är av extra stort värde?
– Vi blir allt starkare i grundläggande forskning inom matematik för artificiell intelligens, AI. Här är det viktigt att kunna förstå och förklara såväl metoder som begränsningar, för att kunna arbeta fram nya lösningar på problem som hittills betraktats som i det närmaste olösliga.
Här är KTH-projekten som får anslag av Matematikprogrammet:
Tomas Berggren, doktorand som ska disputera i matematik vid KTH 2020, erhåller en postdoktoral tjänst hos professor Alexei Borodin vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston, USA.
I modern sannolikhetsforskning ingår försök att förstå stora slumpmässiga system, som exempelvis turbulenta vätskor, sprickbildning och trafikflöden. Systemen är som regel alltför komplexa för att omfattas helt av en datormodell, men genom att skapa förenklade modeller möjliggörs exakta matematiska beräkningar.
Eero Saksman, professor vid Helsingfors universitet, Finland, och Paul Wiegmann, professor vid University of Chicago, USA, blir gästprofessorer vid Institutionen för matematik, KTH.
Projektet är ett steg i att kunna ge fysikaliska företeelser som kvantfenomen, hydrodynamik och den kondenserade materielens fysik en exakt teoretisk beskrivning och slutlig matematisk form.
Professor Pär Kurlberg får anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet till Institutionen för matematik, KTH.
Syftet med projektet är att med hjälp av metoder från talteori utforska frågeställningar inom matematisk fysik och dynamik. Speciellt gäller det så kallat kvantkaos, vilket innebär studier av sambandet mellan klassiskt kaos och kvantmekanik.
Masatoshi Noumi, professor vid Kobe University, Japan, blir gästprofessor vid Institutionen för matematik, KTH.
Matematiska modeller kan användas för att beskriva och förutsäga fenomen som observeras i världen runtom oss, inom den teoretiska fysiken. Modeller kan bekräftas genom observationer och experiment, och i projektet samarbetar matematiker från Japan och Sverige med en matematisk fysiker för att lösa problem inom forskningsområdet gravitation.
Docent Kevin Schnelli får anslag till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet till Institutionen för matematik, KTH.
Teorin om slumpmatriser har utvecklats stort under det senaste decenniet. Allt fler tillämpningar har tillkommit inom exempelvis statistik, finansiell matematik, genforskning och teknik. Syftet med projektet är att finna universella egenskaper som uppvisas hos stora slumpmatriser.
Katarina Ahlfort
Foto: Håkan Lindgren