Minskade utsläpp och bibehållen jordbruksproduktion är möjligt
Markus Larsson har forskat om jordbrukets påverkan på Östersjön. I sin avhandling jämför han konventionellt jordbruk och ekologiskt kretsloppsjordbruk.
Varför blev du intresserad av ämnet?
Jag har ett brett miljöintresse och livsmedelsproduktion påverkar miljön på flera olika sätt inklusive övergödning, klimatpåverkan, biologisk mångfald mm. När fick en förfrågan om att vara med i större EU-projekt om jordbrukets påverkan på Östersjön var det ingen svårt beslut.
Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen jämför konventionellt jordbruk och ekologiskt kretsloppsjordbruk, en speciell form av ekologiskt jordbruk, med avseende på miljöpåverkan och produktion av livsmedel.
Vilka är de viktigaste resultaten?
På regional nivå, det vill säga för hela Östersjöregionen, behöver utsläppen av närsalter minska för att Östersjöns tillstånd inte ska försämras ytterligare. Om Polens och de baltiska staternas jordbruk moderniseras i en riktning mot intensiv produktion med konstgödsling och en uppdelning mellan djurproduktion och växtodling riskerar närsaltsutsläppen, och därmed övergödningen, att tillta. Samtidigt kommer produktionen att öka. Om länderna moderniserar sitt jordbruk i riktning mot effektiv miljövänlig produktion kan utsläppen minska utan att produktionen går ner. I Sverige behöver vi anpassa produktion och efterfrågan mot mer vegetabilier och mindre kött. Ur miljöperspektiv är det lika viktigt att ändra vad vi producerar och konsumerar som att produktionen i sig är miljövänlig. Om vi enbart anpassar produktionen mot mer miljövänliga metoder riskerar åkerarealen i Sverige att inte räcka till. På lokal nivå behöver vi få till stånd en ekonomisk och social hållbar utveckling.
Var det något som överraskade dig?
Lokal produktion är inte alls lika viktigt ur miljösynpunkt som vad vi producerar och hur vi producerar. Ur perspektivet hållbar landsbygdsutveckling är det dock väldigt viktigt var produktion och förädling av livsmedel sker.
Vem har nytta av dina resultat?
Jag hoppas mina resultat letar sig till beslutsfattare i stat, kommun och landsting. Det finns något matnyttigt där för såväl de som styr över stöd till jordbruk och miljöinsatser som de som fattar beslut om offentlig upphandling av livsmedel.
Vad ska du göra efter disputationen?
Jag jobbar med miljöfrågor utanför högskolevärlden och kommer fortsätta med det. Dock hoppas jag kunna ha kvar en fot i akademin. Dels undervisar jag, bland annat på KTH, i miljöekonomi och ekologisk ekonomi. Dels har jag fått erbjudande om att bidra i en antologi över Östersjöns miljö, ett erbjudande jag gärna nappar på.
Markus Larsson disputerade i juni 2016 med avhandlingen Towards a sustainable food system - entrepreneurship, resilience and agriculture in the Baltic Sea region.