Samarbete med Stockholms stad och tredimensionella fastigheter

I snart 200 år, sedan Teknologiska institutet grundandes 1827, har Stockholm varit KTH:s hemstad. Fortfarande återfinns universitetets fem campus inom Storstockholms gränser. Med en så lång gemensam historia framstår det som en naturlig utveckling att KTH och Stockholms stad också ingick ett strategiskt partnerskap 2014.

Tidigare i år tog Jenny Paulsson, docent och universitetslektor i fastighetsvetenskap vid institutionen för fastigheter och byggande, över ansvaret för partnerskapet. Förra året instiftades ett vetenskapligt råd inom partnerskapet som bland annat ska identifiera de utmaningar Stockholm står inför och som behöver innovativa lösningar. Nu utvärderas arbetsformen med det vetenskapliga rådet och Jenny Paulsson inväntar resultaten.

- Vetenskapliga rådet är en pilot där fokus ligger på att lyfta långsiktiga frågor på en övergripande nivå och ge en bild av hur långt forskningen kommit på området, samt vilka innovativa möjligheter som finns. Här ska de långsiktiga, strategiska frågor som rör stadens utmaningar lyftas gemensamt av tjänstepersoner och forskare. Det ger en möjlighet att identifiera kunskapsbehov för fortsatt forskning samt innovativa möjligheter för staden att undersöka vidare. Första året handlade om transport och mobilitet med fokus på klimatanpassningar och nu ligger fokus på en äldrevänlig stad.

Det pågår även en genomlysning och översyn av de strategiska partnerskapen på KTH. Utvärderingen bygger på självvärderingar och intervjuer som genomförts med KTH:s partners. Jenny Paulsson har också hjälp i arbetet av partnerledaren Malin Linngård, som arbetar med samverkan på gemensamt verksamhetsstöd och som har regelbunden kontakt och administrativa avstämningar med staden.

Att ha en person med erfarenhet och kontakter är värdefullt eftersom ett stort antal aktiviteter ska göras inom ramen för partnerskapet. Det finns ingen formell uppdragsbeskrivning utan det handlar om att rätt personer från KTH och staden ska delta i rätt möten. Tanken är att vi ska lära oss ömsesidigt och genom partnerskapet är det lättare att hitta rätt personer i staden och att förankra satsningar. KTH har forskarkunskapen och staden har praktisk kompetens från sin verksamhet. Det är uppenbart att bägge parter ser nyttan av partnerskapet.

- En prioriterad verksamhet inom partnerskapen är personutbyten, till exempel i form av samarbetsformer som kommundoktorander och affilierad fakultet. Vi tittar också på livslångt lärande och hur Stockholms stads medarbetare kan utveckla sin kompetens genom till exempel kurser och seminarier. KTH:s studenter spelar också en viktig roll genom att ta sig an stadens utmaningar i bland annat examensarbeten och inom ramen för Openlab.

Hur arbetet inom partnerskapet kommer att se ut framöver beror både på vad utvärderingen kommer fram till och vilka områden som prioriteras härnäst. Det finns en stor bredd i diskussionerna och ingen brist på utmaningar att ta sig an. Jenny Paulsson har dock ett speciellt önskemål.

- Jag skulle gärna se att partnerskapet med Stockholms stad blev mer känt, inte minst på KTH. Trots att det händer väldigt mycket inom partnerskapet har vi varit lite för anonyma. Här finns trots allt en utfästelse från båda parter att åstadkomma nytta och en möjlighet att till exempel lättare få forskningsmedel genom Horisont Europa. Vi har också kunnat fortsätta verksamheten trots pandemin genom att anpassa oss till de nya förutsättningarna och det visar på styrkan i samarbetet.

3D-fastigheter och nordiska fastighetsgränser

Utöver att hon har ansvar för partnerskapet med Stockholms stad forskar och undervisar Jenny Paulsson inom fastighetsvetenskap på mark- och fastighetsjuridiska frågor.

Ett av hennes pågående projekt, som hon arbetar med tillsammans med sin doktorand Lisa Bergsten, handlar om nya upplåtelseformer. Till exempel andelsägarlägenheter, en variant av ägarlägenheter som kan kopplas till social hållbarhet. En annan relativt ny upplåtelseform är 3D-fastigheter.

- Vi tänker oss gärna en fastighet som obegränsad ned i marken och upp i himlen, förklarar Jenny Paulsson. Men det är till exempel möjligt för en oäkta bostadsrättsförening att stycka av en fastighetsvolym som består av affärslokaler för att kunna bli en äkta bostadsrättsförening. Ett annat exempel på 3D-fastighetsägande är den nya järnvägstunneln för Citybanan som går under Stockholms innerstad.

På avdelningen för fastighetsvetenskap finns ett välutvecklat nordiskt samarbete med årliga möten mellan högskolor, en nordisk forskarskola och naturligtvis forskningssamarbeten. Jenny Paulsson deltar bland annat i ett nordiskt projekt om fastighetsgränser.

- Projektet är initierat av Aalborgs universitet och går ut på att studera hur fastighetsgränser skiljer sig åt i de olika länderna. Hur ser till exempel processen ut för gränsdragning? Hur hanterar man oklara gränser, lagstiftning, dokument och konfliktlösning? Det finns många likheter men också viktiga skillnader mellan länderna.

Jenny Paulsson projektleder även ett projekt om BIM-baserad hantering av 3D-fastighetsinformation, inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. I projektet deltar doktorand Jing Sun och representanter från Lunds universitet, Högskolan i Gävle och Lantmäteriet. Det ingår även referensgruppsdeltagare från bland andra Stockholms stad. Projektet handlar om hur de olika aktörerna i byggprocessen kan dela digital information för att möjliggöra visualisering genom 3D-modeller. Framför allt i städer är det till stor nytta att arbeta tredimensionellt för att identifiera gränserna mellan till exempel nyttjanderätter.

Utöver samverkan och forskning har Jenny Paulsson ett stort engagemang för att undervisa.

- Häromdagen höll jag ett seminarium för juridikstudenter på Stockholms universitet, som handlade just om 3D-fastigheter, avslutar hon.

En mening som rymmer mycket av det Jenny Paulsson håller på med: Undervisning, samverkan, forskning, tredimensionalitet och – inte minst – Stockholm.

Text: Johan C Thorburn

Det här är den nionde artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här:

1. KTH Arkitektur: Ljusdesignforskning introduceras i arkitektur

2. Byggvetenskap: Han planerar ny studenttävling om självförsörjning

3. Fastigheter och byggande: Nytt forum för diskussion och samarbete kring bostadsfrågan

4.  Filosofi och historia: En medierad planet: Makten över de globala hållbarhetsmålens miljödata

5. Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED): Samarbeten för att förstå och hantera vatten

6. Samhällsplanering och miljö: Vad får oss att ändra resebeteende, välja innovation och en hållbar framtid?

7. KTH Arkitektur: Omgestaltning i fokus för ett hållbart kulturarv

8. Byggvetenskap: Fossilfri stålproduktion - storskalig lagring av vätgas i bergrum