Excellenscenter i antropocenhistoria till avdelingen för historiska studier
Vi är stolta att kunna dela nyheten att Sabine Höhler och avdelningen har tilldelats nära 30 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att etablera ett excellenscenter i antropocenhistoria. Medlen kommer att fördelas över fem år, med möjlighet till förlängning efter utvärdering.
Centre of Anthropocene History kommer att lanseras den 1 januari 2024. Det skapar en samlingspunkt för forskning och utbildning, med utgångspunkt från begreppet antropocen och den nya och framväxande förståelsen av förhållandet mellan människa och miljö som det representerar. Sabine Höhler leder centret tillsammans med Susanna Lidström, Kati Lindström, Sverker Sörlin och Adam Wickberg, samtliga från avdelningen för historiska studier.
I sitt utlåtande konstaterar VR att centrat tar ett viktigt och potentiellt mycket lovande förhållningssätt till kunskap in i antropocen. Det föreslagna centret är organiserat i stora och ambitiösa forskningslinjer, och kommer att utbilda en grupp av forskare från antropocen med ett omfattande perspektiv och en tydlig förmåga att gå in i nya tvärvetenskapliga konfigurationer. Det drivs av en framstående sökande och en utmärkt och mycket mångsidig grupp av deltagande forskare.
I år beslutade VR att stödja 15 av 35 förslag som visade på stor potential för innovativ forskning. Syftet med anslaget är att erbjuda långsiktig finansiering av innovativa idéer som kan ge banbrytande forskningsresultat, något som möjliggörs genom anslagets utformning.
Om Centre for Anthropocene History
Ett nytt Centrum för antropocenhistoria – Centre for Anthropocene History – ska skapas vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Centret ska fungera som en samlingspunkt för forskning och utbildning med utgångspunkt från begreppet antropocen och den nya och framväxande förståelsen av förhållandet mellan människa och miljö som det representerar. Under antropocen påverkas naturens processer alltmer av människor och samhällen, på alla skalor, från den atomära till den planetära. Spåren är även geologiska och effekterna
kommer att bli kvar mycket länge. De präglar därigenom historien. Det sker redan, exempelvis genom klimatets antropogena förändringar och de energisystem som gör dem möjliga. Detta är helt centrala delar av den moderna världens historia. Därför behövs forskning och undervisning som fördjupar våra kunskaper om den mer integrerade samhälls- och miljöhistoria som nu tar form och som kan ge den ett begripligt sammanhang.
Andra områden som centret ska studera ur detta nya perspektiv är haven, rymden, digitalisering, politisk styrning (governance) och kulturarv. Forskning med denna inriktning bedrivs redan av historiker vid KTH. Det arbetet ska utvecklas vidare i det nya centret genom inbjudna internationellt ledande forskare, inte minst naturvetenskapliga forskare, som ska samarbeta med oss och medverka i den forskarskola som centret också ska inrätta i samarbete med svenska och nordiska universitet.
Ett nytt Masterprogram ska skapas med en profil mot antropocenhistoria och centret ska också bedriva kommunikation om antropocenhistoria genom samarbete med folkbildning och medier. En särskild satsning görs också på konst med residens för konstnärer, utställningar och en festival för miljöfilm, Crosscuts. Vi anser att detta fundamentalt nya grepp på modern historia är bland det viktigaste arbete som historiker kan göra i vår tid.
Team
