KTH:s expert om Sveriges mål för konsumtionsbaserade utsläpp

Vad är bakgrunden till Miljömålsberedningens uppdrag?

– Bakgrunden är att konsumtionens miljöpåverkan inte har beaktats i klimatmål tidigare. Hittills har bara territoriella utsläpp, dvs utsläpp inom landet, räknats med. Men det som konsumeras här i Sverige påverkar miljö och människor negativt oavsett var varorna producerats, och dessa utsläpp har inte hanterats. De konsumtionsbaserade utsläppen är ungefär dubbelt så stora som de territoriella, så det behövs politik och nationella mål som styr mot en mer hållbar konsumtion.

Vilka nya förslag har beredningen till regeringen?

– Miljömålsberedningen föreslår nu att Sverige senast 2045 ska ha ett negativt globalt klimatavtryck, och för att uppnå det föreslår de ett nytt mål som omfattar konsumtionens klimatpåverkan. De lägger även till ett mål om exportens klimatnytta. Målet för Sveriges klimatpåverkan från konsumtion är formulerat som två målbanor där utsläppen successivt minskar. Huvudmålbanan ska uppnås, medan en alternativ målbana i linje med 1.5 graders målet är något som Sverige ska sträva mot. I delbetänkandet finns också mer specifika skrivningar kring flyg, sjöfart och offentlig upphandling.

Vad tycker du själv om de nya målen?

– Jag tycker att det är mycket bra att ledamöterna från alla partier kunnat enas om ett mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Jag tycker också att den flexibla konstruktionen där måluppfyllelse ska följas upp var fjärde år är bra. Det gör att justeringar i förhållande till förändringar kan ske, och det innebär också att målet skulle kunna skärpas vid behov.

– Det är synd att beredningen inte kommit fram med konkreta åtgärder eller styrmedel för att uppnå målet, men att det finns ett mål skapar ändå bra förutsättningar för ett sådant arbete. Och inom vår forskning har vi många förslag på hur hållbar konsumtion kan möjliggöras som de kan inspireras av.

Läs rapporten på regeringen.se: Sveriges globala klimatavtryck