Klimatpolitiska rådet: Klimatomställningen måste accelerera
Den 16 mars släppte klimatpolitiska rådet sin årliga rapport. Rådets uppgift är att utvärdera regeringens politik för att nå klimatmålen, och fokus i årets rapport var: Hur ska politiken stärkas för att accelerera omställningen? Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH, sitter sedan flera år med i rådet. Vi bad honom reflektera över rapporten och vad den kan innebära för samhället, forskningen och centrumet.
Vad är huvudbudskapen i årets rapport från Klimatpolitiska rådet?
– Huvudbudskapet är att klimatomställningen måste accelerera. Och att det måste ske genom ökad ”mainstreaming”. Rådet säger att klimatomställning måste in som en prioritet i alla politikområden. Vi pekar inte minst på statens roll. Kompetensen i myndigheterna måste stärkas och regeringen måste använda sina myndigheter på ett mer koordinerat sätt. Regeringen måste också underlätta för investeringar som främjar omställningen. Kreditgivningen måste underlättas och det finanspolitiska ramverkets villkor ses över.
– Det krävs också ett fokus på effektivisering, till exempel på områden som trafik, infrastruktur och energi. Vi har en lång och djup tradition att expandera och tillföra mer resurser, energi och bygga mer och mer vägar så att trafiken kan få plats. Men vi måste bli mycket bättre på att effektivisera. Få ut mer. Det är också budskapet från EU och internationella energiorganisationen IEA. Rådet pekar också på nödvändigheten av att Sverige tar en proaktiv roll i EU:s arbete med Fit for 55. Det gäller inte minst skogen och jordbruket.
Hur kan KTH Climate Action Centre spela en roll i detta?
– Det Kunskapslyft som rådet föreslår innebär ökade och viktiga uppgifter för utbildningssystemet. Det gäller både skolan och universiteten och den bredare folkbildningen som kan skapa både insikt och förståelse bland medborgarna. Universiteten bör flytta fram sina positioner och ge omställningen en ännu mer central roll i hur man bedriver sin undervisning, forskning och samverkan.
– Teknisk innovation är förstås viktig, särskilt för det som ska utveckla fortsatt omställning under 2030-och 2040-talen. Men minst lika viktigt för att nå målen till 2030 och 2045 är att vi behöver få samhällsaktörer på alla nivåer att agera genast. Det kräver både styrning och innovation inom institutioner och beteende. Där är omställning av utbildningen viktig, liksom fortbildning och folkbildning. Nya sätt att tänka och handla behöver genomsyra all utbildning.
Sverker Sörlin är affilierad fakultet till KTH Climate Action Centre: Climate Action Faculty