Kick off för KTH Climate Adaptation Network
Den 23 september samlades ett tjugotal forskare för att under två timmar jobba fram en agenda för KTH Climate Adaptation Network, ett av flera teman vid KTH Climate Action Centre. Centret har varit igång sedan augusti 2021 och har i dagsläget omkring 60 affilierade medlemmar från olika delar av KTH och externa partners.
Efter en inledning av Daniel Adshead följde fyra forskningspresentationer inom klimatanpassning av forskare vid KTH och Stockholm Environment Institute:
- Adapting the infrastructure to climate change (Johan Silfwerbrand, KTH)
- How to manage deeply uncertain risks of climate change (Per Wikman Svahn, KTH)
- Climate resilient infrastructure and sustainable development (Daniel Adshead, KTH)
- Cascading Effects from Hydrometeorological Events on Critical Infrastructures and Social Vulnerability (Karina Barquet, Stockholm Environment Institute)
I ett efterföljande pass fick deltagarna komma med förslag och idéer till KTH Climate Adaptation Networks inriktning och insatser framöver.
Barbara Noziere, professor i fysikalisk kemi och en av deltagarna konstaterade efter mötet:
- Jag är imponerad av den breda profil som deltagarna som samlats här idag har. För mig som är kemist är detta initiativ en mycket bra möjlighet. I normala fall har jag ett visst avstånd för att kunna nå ut med det jag arbetar med. KTH Climate Adaptation Network tar sikte på att ha en mycket mer direkt effekt på samhället än jag är van vid!
Per Wikman Svahn, forskare vid institutionen för filosofi och historia (ABE), höll en presentation kring robusta metoder för att hantera väldigt stor osäkerhet, vad som brukar kallas deep uncertainty.
Han deltar i projektet SEA-RIMS, som undersöker hur svenska kommuner planerar för havsnivåhöjningen och vilka etiska frågeställningar och principer som bör ligga till grund för det fortsatta arbetet. En av kommentarerna från deltagarna, var att företag som försäkrar försäkringsbolagen borde vara intresserade av hans arbete.
- De som kommer hit är intresserade och vill bidra. Själv tycker jag att Karina Barquet vid Stockholm Environment Institutes presentation med social vulnerability index och multipla risker var intressant.
Vid den öppna diskussionen framkom det förslag på gemensamma insatser, bland annat samarbeten kring vetenskapliga artiklar. Är det aktuellt för dig? Ser du andra konkreta samarbeten med forskare i klimatanpassningsnätverket?
- Ja, själva syftet med nätverket är att hitta nya forskningsidéer och nya samarbeten. KTH är så stort så det är svårt att veta vad alla håller på med. Det är också mycket roligt att SEI är med i nätverket. Mitt intryck är att SEI är väldigt duktiga att samarbeta med beslutsfattare och allmänhet både i Sverige och internationellt.
Text & foto: Magnus Atterfors