Vi har alla skjutit en uppgift till morgondagen. Även om prokrastinering inte alltid behöver vara dåligt så kan det bli ett problem med verkliga konsekvenser. Gladeligen finns mycket forskning som visar att vi genom medvetenhet och beteendeförändringar kan bli bättre på att hantera prokrastinering. Genom att använda strukturerade övningar och planeringsverktyg kan vi få mer kontroll över vår tid. I den här kursen får du lära dig om den bakomliggande psykologin till varför så många av oss skjuter uppgifter på framtiden. Under kursens moment får du även aktivt träna på att använda beprövade strategier för att minska de negativa effekterna av prokrastinering.
Välj termin och kursomgång för att se aktuell information och mer om kursen, såsom kursplan, studieperiod och anmälningsinformation.
Notera: all information från kursplanen visas i tillgängligt format på denna sida.
Kursplan LD1003 (VT 2023–)Kursen syftar till att utveckla färdigheter och förmågor i att förstå, analysera, planera och implementera lärandestrategier som kan förbättra studenters lärande.
- Genomgång av grundläggande centrala begrepp om prokrastinering och perfektionism utifrån aktuell forskning.
– Övningar för att minska prokrastinering och perfektionism.
– Diskussioner om praktiska strategier för att hantera prokrastinering och perfektioism
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
1. Beskriva och redogöra för grundläggande mekanismer kring hur prokrastinering och perfektionism fungerar utifrån psykologisk forskning.
2. Analysera situationer, tankar och känslor som kan påverka prokrastinering och perfektionism utifrån rådande forskningsrön.
3. Tillämpa övningar och strategier för att minska icke önskvärda effekter av prokrastinering och perfektionism.
Grundläggande behörighet
Anges på lärplattform
När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
