Globala miljöförändringar, exempelvis klimatförändring, "land degradation", sjunkande biodiversitet, brist på färskvatten, förgiftning och energibrist, innebär samtida utmaningar och viktiga uppgifter inte bara för naturvetare och samhällsvetare utan även för humanister. Miljöns humaniora är ett nytt akademiska forskningsfält som har sitt ursprung i ett växande engagemang kring globala miljöförändringar det senaste decenniet. Tidigare dominerades forskning om globala miljöförändringar av naturvetenskap, ekonomi, samhällsvetenskap och tekniska- och problemlösande ansatser. Detta relativt nya och snabbt växande fält karaktäriseras istället av bidrag från en mängd discipliner inom humaniora, såsom historia, literaturvetenskap, filosofi, kulturstudier, religionsvetenskap, konst, arkitektur och lingvistik. Dessa forskare undersöker hur mänskligheten, människan och hennes agerande kan förstås i människans tidsålder - antropocene - då hennes avtryck satt geologiska spår (Crutzen and Stoermer, 2000).
Häri ingår att diskutera fundamentala begrepp som "natur" och det "mänskliga" och att undersöka människans relation till och omvandling av sin naturliga och byggda miljö. Kursen undersöker särskilt hur dessa relationer och denna omvandling medieras genom kultur och värderingar som kan skapa både destruktiva och hållbara framtider.