CH208V En god fysikalisk arbetsmiljö - riskbedömning och utveckling 3,5 hp

Kursen ges helt på distans med lärarledda träffar on-line i form av seminarier. Dessa innehåller föreläsningar och diskussioner av dessa samt video- och skriftligt material som studerats inför seminarierna. I videomaterialet kan det ingå demonstrationer av appar och instrument. Seminarierna är därför obligatoriska och kräver aktivt deltagande till minst 75%. Förutom detta inkluderar kursen litteraturstudier, en inlämningsuppgift, ett projektarbete och en digital tentamen.

• Lagkrav när det gäller fysikaliska arbetsmiljörisker inklusive praktiska exempel
• Fysikaliska hälsorisker inklusive praktiska exempel
• Riskbedömning, olika metoder för riskbedömning inklusive översikt över mätstrategier, mätmetoder och tolkning av mätdata inklusive praktiska exempel
• Åtgärder för att minska fysikaliska risker inklusive ventilation.

Ett projektarbete ingår i kursen. Projektarbetet genomförs individuellt och bygger på ett gemensamt studiebesök (alternativt på ett seminarium med ett väl beskrivet fall) som studenterna förbereder genom att sammanställa frågor. Projektet och projektrapporten innefattar följande punkter:

• Gällande regelverk för de fysikaliska riskerna på arbetsplatsen
• Hälso- och olycksrisker med ämnet
• Riskbedömning och ev. förslag på mätningar för att kunna göra en mer tillförlitlig riskbedömning
• Förslag på åtgärder som skulle minska exponeringen och minska riskerna (även om riskerna just i det aktuella fallet redan skulle vara låga)

Kursens mål är att ge studenten teoretisk och praktisk kunskap om fysikaliska arbetsmiljörisker samt om hur dessa risker kan bedömas och åtgärdas, på ett systematiskt sätt och i enlighet med gällande regelverk. 

Efter genomförd kurs skall studenten kunna:

1. Översiktligt redogöra för lagkrav när det gäller fysikaliska arbetsmiljörisker.
2. Ge exempel på var i arbetslivet elektromagnetisk strålning, bristande ventilation och varianter av termiskt klimat och förekommer i nivåer som kan medföra hälsorisker.
3. Förklara möjliga kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter av ovan nämnda faktorer. 
4. Planera mätningar av de ovan nämnda faktorerna och motivera val av mätstrategi (var, hur ofta, hur länge), samt reflektera över mätdatakvalitet, bedöma risker med utgångspunkt i mätningar och jämföra mätresultat med gränsvärden.
5. Föreslå och motivera åtgärder för att eliminera eller reducera riskerna.

120 hp inom teknikvetenskap, naturvetenskap, medicinsk vetenskap eller personalvetenskap. Alternativt 2 års yrkeserfarenhet inom arbetsmiljöutveckling. Engelska B/6.

• INL1 - Inlämningsuppgift, 0,5 hp, betygsskala: P, F
• PRO1 - Projektarbete, 1,5 hp, betygsskala: P, F
• TEN1 - Skriftlig tentamen, 1,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

Inlämningsuppgift (INL1, 0,5 hp) betygsskala P/F, examinerar praktiskt individuellt kursmålet 4. 

Skriftlig projektrapport (PRO1, 1,5 hp), betygsskala P/F, examinerar individuellt kursmålen 1, 3, 4 och 5.

Tentamen (TEN1, 1,5 hp) Betygsskala A-F. Examinerar kursmålen 1, 2, 3, 4 och 5.

Slutbetyget grundas på TEN1 utifrån betygsskala A-F.

Mikael Forsman

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.