Språk i exjobben

Hur betydelsefulla är KTH:s examensarbeten när det gäller att nå ut till samhället och internationellt? Hur kan vi med enkla medel förbättra synligheten för exjobbsrapporterna och därigenom KTH?

Den 21 april 2016 höll språkkommittén ett lunchseminarium med titeln Bättre språk i exjobben - en väg till ökad synlighet för KTH? Medverkande var Viggo Kann och Gerald Q. Maguire, KTH:s språkkommitté, Greta Quesada Richardsson, Publiceringens infrastruktur vid ECE-skolan och Per-Anders Östling, rankningsspecialist inom planerings- och utredningsavdelningen. 

Presentationsbilderna 
Videoinspelning av hela lunchseminariet (bara åtkomlig med KTH-inloggning)

Med anledning av seminariet publicerades denna artikel i Campi. Språkkommitténs kartläggning av exjobben har gjorts av Gerald Q. Maguire Jr.

Workshop om språket i exjobben

Den 26 maj 2016 klockan 12.30-14.30, anordnade språkkommittén en workshop om språk i exjobben. Omkring 20 personer (lärare och administrativ personal) deltog.

Inledande presentationen

Fem frågor diskuterades gruppvis. Här följer en sammanfattning av resultaten från gruppernas arbete.

Civilingenjörsstudenter gör två exjobb och ska visa kompetens i både svenska och engelska. Är det då lämpligt att låta kandidatexjobbet skrivas på svenska och masterexjobbet på engelska?

Externa uppdragsgivaren kan ha önskemål om språk. Kan finnas olika skäl till att ett visst språk behöver användas. Därför är det bättre med rekommendationer än krav, eller man kan låta språkvalet vara fritt. Det kan också vara så att det finns handledare (ofta doktorander) som inte behärskar svenska.

Men det är rimligt att grundnivåexjobbet skrivs på svenska och exjobbet på avancerad nivå på engelska eftersom huvuddelen av undervisningen är på svenska respektive engelska. Färdigheter i att skriva vetenskaplig rapport på både svenska och engelska borde visas inom civilingenjörsutbildningen.
Om kexjobbet rekommenderas att skrivas på svenska blir det enklare att ge skrivundervisning och skrivstöd som passar dom flesta, nämligen på svenska.
Bättre progression i skrivträningen om kexjobbet skrivs på svenska (om svenska är modersmål) och masterexjobbet på engelska.
Masterstudenter som inte har svensk gymnasieutbildning men ändå vill ta ut civilingenjörsexamen skulle kunna visa färdighet i svenska genom att skriva exjobbet på svenska.

Ska den svenska sammanfattningen i exjobben vara en mer populär beskrivning av arbetet än det engelska abstract? 

Tre av fyra grupper tyckte att det vore bra med populär sammanfattning. Två av grupperna ansåg att det borde vara utöver vanliga abstract på engelska och svenska. Den som inte kan svenska så bra borde få välja att skriva den populära sammanfattningen på engelska. Den fjärde gruppen ansåg att en populärvetenskaplig sammanfattning inte hör hemma i en vetenskaplig rapport.
På Lunds universitet är det obligatoriskt att skriva en populär sammanfattning av exjobbet. Det är valfritt huruvida den separata sammanfattningen ska ingå i den tryckta rapporten eller inte.

Populär sammanfattning gör exjobbet tillgängligare för samhället (skattebetalarna).
Att kunna popularisera är en viktig färdighet, inte minst för akademiker. Det bidrar till lärandet.

Ska exjobbaren erbjudas professionell hjälp med att skriva sammanfattningen?

Om exjobbaren inte kan svenska, vem ska då översätta abstract till svenska? 
Examinatorerna måste kunna läsa och bedöma både svenska och engelska.

CAS (centrum för akademiskt skrivande) kan hjälpa exjobbaren att förbättra sitt språk, men CAS gör inte jobbet åt exjobbaren.
Seminarier och workshoppar om populärt skrivande borde kunna ges. Kanske skulle ett samarbete med Folkuniversitetet kunna inledas?

Kemiskolan har en kommunikatör som kommunicerar intressanta exjobb till allmänheten.
Det finns studenter som har svårt att skriva vetenskapligt. Hur ska de då kunna skriva bra populärvetenskapligt?
Kanske pensionerade lärare kan vara en resurs för att hjälpa exjobbaren med språket, översättningen och populariseringen?

Ett annat förslag var att doktorander kan få öva på att skriva populärvetenskap genom att göra populärvetenskapliga sammanfattningar till exjobb.

Hur kan vi hjälpa exjobbaren att välja bra nyckelord på engelska och svenska?

Nyckelord är viktigt både i början av exjobbet (när exjobbaren ska söka litteratur) och i slutet av exjobbet (när rapporten ska förses med nyckelord). Det finns alltså dubbel anledning att hjälpa exjobbarna med detta.

Borde vara krav på nyckelord på svenska och engelska.
Studera nyckelord i andra artiklar. Hänvisa till termlistor och taxonomier, gärna såna som finns parallellt på engelska och svenska. Borde finnas med i exjobbsmallar i Word och LaTeX.
Lägg till övning i nyckelordsframtagning i akademiska skrivkurser. Det ingår redan i kursen i informationssökning. Det vore bra att ta in det i TaMoS (vetenskapsteori och -metodikkursen).

Genom ARC skulle exjobbaren kunna få hjälp med både skrivande (CAS) och hur de tar fram nyckelord (biblioteket). 

Hur kan vi höja (lägsta)nivån på den språkliga kvaliteten i exjobben?

Integrera akademiskt skrivande i utbildningen (på CDIO-vis) med progression i kraven på skrivförmåga.
I varje utbildning behöver det finnas flera examinationsuppgifter där den skriftliga språkförmågan bedöms. Examensarbetet kan vara en kurs där språk examineras.
Utbilda lärarna i språklig återkoppling och kräv språkkunskaper vid anställning.
Lärare kan samarbeta och utbyta och diskutera språklig återkoppling.
Numer skriver studenterna mer än tidigare inom sin KTH-utbildning, så språket har nog blivit bättre.
Genom att använda kamratgranskning kan studenterna få återkoppling utan att läraren behöver lägga ner så mycket tid.

Alla är överens om att lägstanivån behöver höjas med mer stöd. Sommarkurser skulle kunna erbjudas i akademiskt skrivande och populärvetenskaplig text vs. akademisk text.

Centrum för akademiskt skrivande (CAS) skulle kunna utvidgas och marknadsföras, och studenterna skulle kunna boka in sig på fler tider.

Ett forum där studenter hjälper varandra skulle kunna inrättas. Forumet skulle kunna vara kopplat till Språk och kommunikation. Ett annat förslag är cross-referee mellan olika länder.

Det finns kurs i akademiskt skrivande för exjobb: LS2439 English for writing and presenting a degree project in science and engineering.
Språkenheten brukar ge en modul i akademiskt skrivande i kexjobben på flera program.

Förslag om att KTH borde införa obligatoriska språktest för att komma in på program på KTH. 

Automatiskt stöd: Studenter måste bli vana vid att använda stavningskontroll och andra hjälpmedel (grammatikkontroll, ordlistor, synonymlistor etc).
Strukturerat arbete kan hjälpa: litteraturstudium i grupp; gemensam läsning; kamratgranskning.

Handlingsplan

• Exjobbsomslagsgeneratorn ska revideras så att den kan ge korrekt information enligt rektorsbeslutet och rätt utseende enligt grafiska profilen (klart!). Information om var exjobbaren kan hitta huvudområdet för sin utbildning bör läggas till.

• Exjobbsmallar för kandidatexjobb och masterexjobb behöver finnas för MS Word och Latex, svensk och engelsk version.

• Viktigt att exjobbet läggs in i Diva med full information, inklusive titel och abstract på svenska och engelska samt själva fulltexten. Institutionerna måste kontrollera att exjobbarna lägger in exjobben.

• I Ladok finns plats för två titlar på exjobbet (svensk och engelsk eller första och andra titel), men inga instruktioner om hur fälten ska fyllas i verkar finnas. Helst borde titeln på rapportens språk alltid skrivas ut, och om rapportens språk inte är samma som betygslistans språk borde även den översatta titeln skrivas ut. Detta kräver AI så det är nog enklare att alltid skriva ut båda titlarna.

• Nyckelord är viktigt både i början av exjobbet (när exjobbaren ska söka litteratur) och i slutet av exjobbet (när rapporten ska förses med nyckelord). Det finns alltså dubbel anledning att hjälpa exjobbarna med detta. Nyckelord bör finnas på både svenska och engelska, vilket ger träning i parallellspråklig terminologi, och läggas in i Diva. Plats för nyckelord i exjobbsmallarna med en instruktionswebbsida räcker kanske (om man vill undvika beslut om obligatorium).

• Civilingenjörer ska enligt examensordningen och språkpolicyn kunna kommunicera på svenska och engelska. Det är rimligt att grundnivåexjobbet skrivs på svenska och exjobbet på avancerad nivå på engelska, men det kan finnas skäl att göra annorlunda, så en rekommendation räcker.

• På Lunds universitet är det obligatoriskt att skriva en populär sammanfattning av exjobbet. Det är valfritt huruvida den separata sammanfattningen ska ingå i den tryckta rapporten eller inte.

  Populär sammanfattning gör exjobbet tillgängligare för samhället (skattebetalarna). Att kunna popularisera är en viktig färdighet, inte minst för akademiker. Det bidrar till lärandet.

• Förbättra språket i exjobben!
  CAS (centrum för akademiskt skrivande) kan hjälpa exjobbaren att förbättra sitt språk, men CAS gör inte jobbet åt exjobbaren. Genom ARC skulle exjobbaren kunna få hjälp med både skrivande (CAS) och hur de tar fram nyckelord (biblioteket). Seminarier och workshoppar om populärt skrivande borde kunna ges.

  Ett forum där studenter hjälper varandra skulle kunna inrättas. Forumet skulle kunna vara kopplat till Språk och kommunikation. Det finns kurs i akademiskt skrivande för exjobb: LS2439 English for
  writing and presenting a degree project in science and engineering. Språkenheten brukar ge en modul i akademiskt skrivande i kexjobben på flera program.
  Automatiskt stöd: Studenter måste bli vana vid att använda stavningskontroll och andra hjälpmedel (grammatikkontroll, ordlistor, synonymlistor etc).