Översättning och språkgranskning

Seminarium om översättning och språkgranskning

Den 28 april 2015 anordnade språkkommittén ett lunchseminarium med titeln Lost in translation - Vad ska vi översätta och hur?

Medverkande och länkar till presentationer:

• Lennart Nyberg, Lunds universitet, chef för avdelningen för översättning och språkfrågor.
• Theresa Kirchheim och Erika Malcolm, avdelningen Language & Publishing på Scania.
• Viggo Kann, KTH, ordförande för språkkommittén.

Workshop om översättning och språkgranskning

Den 25 maj 2015 anordnade Språkkommittén en uppföljande workshop (länk till inbjudan) med drygt 20 lärare och administratörer. Här är en sammanfattning av diskussionerna på workshoppen, sorterat efter teman.

Behov av språkkompetens

• KTH är en svensk myndighet och förvaltningsspråket är svenska. Beslut ska fattas på svenska. Examinatorer behöver kunna förstå svenska för att ta del av lagar och regler. Det borde därför ställas högre krav på att fast anställda ska förstå svenska. Detta framgår också av språkpolicyn.
• Kurser i både svenska och främmande språk för anställda (även doktorander) behövs.
• Kan man inrätta en språkverkstad för anställda, motsvarande CAS för studenter?
• Det behövs kortkurser i hur man skriver olika typer av texter, till exempel beslut, webbtexter, protokoll.
• Det behövs också mer språkrelaterade workshoppar, seminarier och andra tillfällen att diskutera.

Behov av verktyg och stöd

• Ordbehandlingsprogram som förenklar enhetlighet i terminologi och formuleringar behövs.
• Verktyg finns för både svensk och engelsk stavnings- och grammatikkontroll men används ofta inte. Likaså finns utmärkta flerspråkiga lexikon, KTH:s svensk-engelska ordbok för KTH-termer och UHR:s svensk-engelska ordbok för högskoleutbildningstermer.
• Stöd för parallella språk saknas i vissa system, till exempel på kurswebben och gruppwebben i KTH Social.
• Det behövs någon att vända sig till med språk- och översättningsfrågor. Någon som svarar.
• Språkkommitténs roll är viktig!

Översättning och språkgranskning

• KTH kan idag inte upprätthålla tillräckligt hög kvalitet, vare sig då det gäller översättning eller språkgranskning, då det inte finns tillräckligt bra strukturer för detta. Till exempel behöver den upphandlade översättningsbyrån få KTH:s ordbok medskickad varje gång för att den ska användas. Ett annat problem är att det inte finns möjlighet att ha direkt kontakt med översättaren, vilket försvårar och fördröjer processen. Översättare på en byrå har heller inte kontakt med rätt sakkunniga.

• Det behöver ställas högre krav i upphandlingen om KTH ska använda sig av översättningsbyråer.

• Alla deltagare i workshoppen ansåg att en bättre lösning vore en funktion inom KTH, lämpligen på enheten för språk och kommunikation, som ansvarar för översättning och språkgranskning, såväl texter som översätts eller granskas på KTH och texter som skickas till översättningsbyrå. Då blir språket anpassat till KTH:s verksamhets behov. Se Lunds universitet och Scania som förebilder.
• Översättningsprocessen måste effektiviseras. Officiella dokument från KTH:s ledning och central administration kommer på svenska till skolorna. Där översättas de - 10 gånger istället för bara en gång på central nivå.
• Det behövs central språkgranskning. Alla dokument som lämnar KTH på ett eller annat sätt bidrar till KTH:s ansikte. Därför ska granskningen vara obligatorisk (och av hög kvalité).
• Språkgranskningen ska genomföras där kompetens finns: Att lägga ut det till företag tar för mycket tid och resultatet är sällan tillräckligt bra. Officiella dokument centralt. Publikationer och tekniska artiklar i samarbete med berörda forskare och lärare.
• Kan språkgranskning betalas genom publikationspengar? Många Open Access tidskrifter kräver ju redan betalt.

Normala kvalitetskrav för olika typer av texter på KTH

Var och en av de fyra grupperna på workshoppen svarade på vilka kvalitetskrav för språk och översättning som bör gälla på KTH. Här är resultatet, ordnat efter ökande krav på språket.

Kartläggning av hur svenska lärosäten organiserar översättning och språkgranskning

Alla lärosäten som har representanter i referensgruppen för Universitets- och högskolerådets ordbok tillfrågades våren 2015. Några svenska lärosäten saknar representant och finns därför inte med i kartläggningen.

Följande lärosäten har en översättare anställd på minst 50%:

Lunds universitet (3 stycken)
Linköpings universitet (en heltid)
Linnéuniversitetet (en heltid)
Örebro universitet (en heltid)
Mälardalens högskola (80 %)
Södertörns högskola (50 %)
Karlstads universitet (ca 50 %)

Följande lärosäten använder översättningsbyrå, ofta centralt koordinerat:

Luleå tekniska universitet
Högskolan i Gävle
Konsthögskolan
Konstfack
Göteborgs universitet
Chalmers
Sophiahemmets högskola
Karolinska institutet

Följande lärosäten har ingen organiserad översättningsverksamhet:

Stockholms universitet
KTH
Högskolan i Borås
Högskolan Evidens
Newmaninstitutet