Frågor och svar
Språkkommittén bygger här upp en sida med vanligt förekommande språkfrågor.
Mejla gärna dina frågor till språkkommittén.
Fråga 1:
Hur ska man göra vid examination när det gäller användning av svenska eller engelska?
Är vi skyldiga att genomföra alla moment kring examinationen på svenska om den enskilda studenten så begär?
Svar:
Om studenterna har informerats i kurskatalogen före kursstart om att engelska kommer att användas på kursen så kan inte en student kräva att få en tenta upprättad på svenska. Dock kan inte en student hindras från att skriva sina svar på svenska eller underkännas på grund av detta.
KTH är en svensk myndighet vars verksamhet styrs av lagar och förordningar på svenska. Kursplaner och andra rättsligt bindande dokument måste därför finnas på svenska. Engelska versioner av rättsligt bindande dokument som kursplaner, utbildningsplaner, protokoll, m.m. bör uteslutande ses som översättningar utan rättsverkan.
Examination är myndighetsutövning. Studenter ska därför alltid ha rätt att vid examination lämna sina svar på svenska, om inte provet avser kunskaper i språk och språklig terminologi, oberoende av vilket språk som huvudsakligen använts i undervisningen.
Om en kurs ska ges på ett annat språk än svenska måste det föreskrivas i kurskatalogens beskrivning av kursomgången. Studenterna måste informeras i god tid innan kursstarten om att ett annat språk än svenska kommer att användas. Detta gäller när väsentliga delar av kursen ges på annat språk och särskilt när annat språk används i examinationen.
I Universitetskanslersämbetets rapport "Rättsäker examination" på sidan 41 diskuteras examinationsspråk.
Fråga 2:
Behöver vi ha svenska översättningar av alla webbsidor som beskriver vår forskning i gruppen?
Svar:
Det beror på vilken den tänkta målgruppen är. Webbsidor som bara ska läsas av specialister inom området behöver inte översättas till svenska. Men det är en bra idé att beskriva forskargruppens forskning populärvetenskapligt på en svensk webbsida, för att göra forskningsresultaten mer tillgängliga för allmänheten i Sverige.
Språkpolicyn kräver inte att det finns en svensk version av varje webbsida. Språkpolicyn förordar medvetna språkval relaterade till den målgrupp som tänks. Eftersom forskningen huvudsakligen finansieras av de svenska skattebetalarna är dessa berättigade till att få reda på vilken forskningsresultat deras pengar har resulterat i. Och eftersom svenska är det officiella språket i Sverige är de berättigade att få läsa detta på svenska. Därför rekommenderar vi att varje forskargrupp har en webbsida med en populärvetenskaplig presentation av forskningen på svenska.
Fråga 3:
Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?
Svar:
Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö, 2013) följande konkreta språkliga råd:
Planera på lång sikt
• Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.
• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.
Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem
• Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället för
språkkurser.
• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.
Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens
• Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.
Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning
• Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.
• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.
• Var inte rädd för språkblandning.
• Ge utrymme för att träna språk.
• Gör språkskillnader relevanta.
• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.
Fråga 4:
Ska jag skriva min examensarbetsrapport på svenska eller engelska? Måste jag skriva sammanfattningen i min rapport på både svenska och engelska?
Svar:
Examensarbetesrapporter kan skrivas på svenska eller engelska. Licenciatavhandlingar och doktorsavhandlingar skrivs normalt på engelska. I alla tre fallen måste sammanfattning / abstract finnas på båda språken. För andra rapporter görs en överenskommelse med handledare / examinator.
KTH:s språkpolicy säger följande:
"Varje examensarbete på grundnivå och avancerad nivå, licentiatavhandling och doktorsavhandling som skrivs på engelska ska ha en svensk sammanfattning. På samma sätt ska varje avhandling som skrivs på svenska ha en engelsk sammanfattning."
KTH:s regelverk säger följande:
"Examensarbete kan skrivas och presenteras på svenska eller engelska. Sammanfattning ska finnas på båda språken.
[...]
Licentiatuppsatsen skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om licentiatuppsatsen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. En sammanfattning på engelska ska alltid finnas.
[...]
Doktorsavhandling skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om doktorsavhandlingen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. Ett kortfattat engelskspråkigt referat, abstract, fogas till doktorsavhandlingen."
Fråga 5:
Ska jag hålla min docentpresentation på svenska eller engelska?
Svar:
Normalt sett bör docentpresentationer hållas på svenska.
KTH:s regelverk säger följande:
"För att främja utvecklingen och spridningen av svenska facktermer och för att ge svenskspråkiga forskare träning i att presentera sin forskning på svenska bör docentpresentationen hållas på svenska, om det inte finns särskilda skäl att använda annat språk (se 4.11 i riktlinje för användning av språk vid KTH, V-2009-0365)."
Fråga 6:
Jag vet inte vad typiska högskole- och KTH-saker heter på engelska. Vad är t.ex. de engelska beteckningarna för betygsutdrag, kontrollskrivning, meritvärdering och vice kårordförande?
Svar:
De flesta sådana här termer finns på svenska och engelska i KTH:s svensk-engelska ordbok.
Fråga 7:
Vad är officiella namnet på KTH på olika språk?
Svar:
Officiella namn på KTH finns bara på svenska och engelska. På övriga språk använder man i officiella sammanhang engelska benämningen. Se vidare skrivregler för KTH.
I dagligt tal kan det finnas behov av ett namn på det lokala språket. Utrikesdepartementets Utrikes namnbok anger namn på tyska, franska, spanska, finska och ryska. Språkkommittén har tagit fram rekommendationer för japanska och kinesiska namnformer.
Officiellt namn på svenska: KTH
Om hela namnet ska skrivas ut skrivs Kungliga Tekniska högskolan
Officiellt namn på engelska: KTH Royal Institute of Technology
(första gången, senare i texten används bara KTH)
Rekommenderat namn på KTH på:
- tyska: Kgl. Technische Hochschule
- franska: École royale polytechnique
- spanska: Real Instituto Tecnología
- finska: Kuninkaallinen teknillinen korkeakoulu
- ryska: Королевский технологический институт
- japanska: 王立工科大学
- kinesiska: 皇家理工学院
Fråga 8:
Finns det riktlinjer för hur man ska skriva klarspråk på KTH?
Svar:
Språklagen säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Här finns några korta tips från Språkkommittén och Språkrådet på hur man skriver klarspråk.
Fråga 9:
Finns det några riktlinjer för hur vi ska använda versaler i rubriksättning på engelska?
Svar:
Om ett visst skrivsätt används i sammanhanget, följ detta. Använd i annat fall versal bara på första bokstaven i rubriken.
Tidigare har engelskspråkiga tidningar och tidskrifter använt inledande versal på varje ord, förutom prepositioner och vissa konjunktioner, i rubriker. Nu går fler och fler publikationer över till att ha samma system som vi använder på svenska, alltså att bara använda versal på allra första ordets första bokstav, förutom i egennamn. Detta gäller till exempel The Guardian, som ofta används som förebild av andra, och Wikipedia. Därför är Språkkommitténs rekommendation att vi i det engelska KTH-språket använder versal bara på första bokstaven i rubriken, om inte ett annat skrivsätt används i det aktuella sammanhanget.
Fråga 10:
Ska det på svenska vara stor eller liten bokstav på "skolan för", "institutionen för", "avdelningen för", "centrum för" etc.?
Svar:
Använd normalt liten bokstav på en benämning av en organisation som är en del av en myndighet. Organisationen kan dock själv när den presenterar sig använda inledande versal om den vill använda benämningen som ett namn.
Det beror alltså på sammanhanget. Generellt sett är svaret att det ska vara liten bokstav på benämningar för delar av myndigheter (se sida 79 i Myndigheternas skrivregler), men om skolan/institutionen/avdelningen till exempel vid marknadsföring vill framställa benämningen som ett namn kan versal användas för den inledande bokstaven. Däremot ska inte ämnesbenämningen som kommer efter ordet för ha stor bokstav. Skriv alltså institutionen för matematik och inte Institutionen för Matematik. Matematikinstitutionen kan själv på till exempel sin webbplats presentera sig som Institutionen för matematik.
Fråga 11:
Ska vi använda brittisk eller amerikansk engelska på engelskspråkiga webbsidor, i brev, i avtal etc.?
Svar:
Språkpolicyn säger inget om vilken variant av engelska som ska användas i kommunikation, men den säger att språket ska vara mottagaranpassat, klart, enkelt och begripligt.
Språkkommittén ger därför följande rekommendationer.
- Var konsekvent inom samma text! Använd antingen brittisk eller amerikansk engelska.
- Ta hänsyn till målgruppen! Använd brittisk engelska om läsarna är européer och amerikansk engelska om läsarna är amerikaner.
- Använd språkverktyg! Det finns stavnings- och grammatikkontroll, ordböcker etc. Eftersom språkverktygen är mer utvecklade för amerikansk engelska (till exempel Grammarly) kan det vara ett skäl för att välja amerikansk engelska.
- Markera språkvalet! ISO-koden för brittisk engelska är en-gb, för amerikansk engelska en-us och för svenska sv. I HTML anges språk med attributet LANG som kan användas både för hela dokumentet och för en enskild tagg. I MS Word, LibreOffice och liknande ordbehandlare, liksom i LaTeX, kan språk anges för hela dokumentet eller för en markerad del.
Fråga 12:
Ska man skriva autosvar i Outlook på svenska, engelska eller båda språken?
Svar:
Språkkommitténs rekommendation är att autosvar bör skrivas både på svenska och engelska, alltså parallellspråkigt.
Fråga 13:
Hur ska datum skrivas på svenska och engelska?
Svar:
I tabeller, formulär och andra ställen där datum ska kunna jämföras och tolkas snabbt bör ISO-standarden YYYY-MM-DD användas för datum, både på svenska och engelska.
I svensk text bör vi följa Språkrådets skrivregler och skriva datum på formen 26 november 2022. Vi avråder från snedstrecksformat (9/4) både på svenska och engelska eftersom det är lätt att missuppfatta vad som är dag och månad.
I engelsk text rekommenderar vi 26 November 2018 framför November 26, 2022 eftersom man slipper använda kommatecken inuti datumangivelsen.
Månader skrivs med liten begynnelsebokstav på svenska och stor begynnelsebokstav på engelska.
Fråga 14:
Hur ska titel och undertitel separeras på svenska respektive engelska för examensarbeten, licentiatuppsatser, avhandlingar etc?
Svar:
På avhandlingarnas omslag separeras huvudtitel och undertitel genom ett radbyte och olika storlek på teckensnitt. I Diva läggs huvudtitel och undertitel in i olika fält. Men hur ska man ska separera huvud- och undertitel när man skriver hela titeln i text, till exempel i en källförteckning?
Både på svenska och engelska är det vanliga separationstecknet mellan huvud- och undertitel kolon, till exempel:
Reseavdrag: En analys av ett arbetsmarknadspolitiskt styrmedel ur ett hållbarhetsperspektiv
Hardware-Efficient WDM/SDM Network: Smart Resource Allocation with SDN Controller
Det kan dock vara så att undertiteln inleds med ett tankstreck; i så fall stoppas inget extra skiljetecken in, till exempel:
Investment companies as an investment–Could a person without experience from investments bee helped by the active ownership of investment companies?
Tankstreck skrivs alltid med "en dash" på svenska, omgivet av mellanslag. På engelska används oftast "em dash" i denna användning av tankstreck. Då ska normalt inte mellanslag omge tankstrecket.