Teknik som underlättar resursbesparing

Att verka för minskad konsumtion av sådant som energi, vatten och bilåkande är närmast självklart inom samhällsplaneringen. Detta arbetas med i de flesta renoveringsprojekt – i Ålidhem var målsättningen att minska den totala energianvändningen med 50 procent och hushållsavfallet med 40 procent. Ett vanligt tillvägagångssätt är att skapa ett samspel mellan tekniska förbättringar och beteendeförändringar. I Ålidhem har man bland annat förbättrat isoleringen av husen och byggt nya lågenergilägenheter (även om energiförbrukningen visat sig bli högre än beräknat[1]), och i en del lägenheter har man installerat individuell mätutrustning som ger de boende information på en display (en så kallad Echolog) om förbrukning av el, varm- och kallvatten i realtid. Tanken är att informationen ska förmå de boende att minska sin förbrukning. Enligt bostadsbolaget Bostaden förbrukar lägenheter med en Echolog i genomsnitt mindre hushållsel samt varmt och kallt vatten. Men Bostaden har också fått indikationer på att effekten är som störst i början – just när människor blir medvetna om sin konsumtion. Häri ligger en svårighet – att fortsätta nå människor med information, annars är det lätt att de faller tillbaka till sina gamla vanor igen (se Henriksson 2008, kapitel 1, för vidare diskussion kring vanor och beteenden). Vi menar att detta pekar på ett problem med denna sorts åtgärder. Vanemässiga handlingsmönster är trögföränderliga och när effekten av en viss yttre påverkan avtar så går handlingsmönstren tillbaks mot läget före åtgärden. Påverkan utifrån behöver därför upprepas, t.ex. genom att Echologen förändras eller byts ut, eller att informationen kompletteras genom att t.ex. en energiguide kommer på personligt besök. Det handlar om påverkan över månader och år snarare än veckor. I regel mäts dessutom el- och varmvattenanvändningen per kvadratmeter vilket innebär att informationen egentligen inte säger hur användningen per person ser ut. Lägenheter med stora familjer – eller familjer där man är hemma en större del av dygnet – kan därför se ut att ha ovanligt hög el- och varmvattenanvändning. Detta är något som man bland annat uppmärksammat i Hållbara Järva.

Andra tekniska lösningar tvingar i stället fram en förändring. I Ålidhem har man till exempel skapat en tvättstuga med självdoserande maskiner. Detta betyder att individen inte behöver dosera tvättmedel och riskera att överdosera.

Det så kallade ”demoklassrummet” på Värner Rydénskolan i Rosengård är ett klassrum där flera miljötekniska lösningar finns installerade, för att lära och visa på möjligheterna. Exempelvis aktiverar rörelsedetektorer el, ventilation och vatten i klassrummet, för att spara resurser då det inte används.

En del tekniska lösningar kan tyckas oberoende av människors beteende, men är det bara om man verkligen tänker till vid installationen. Detta gäller solcellerna på en del av Ålidhems balkonger som man har kopplat på ett sådant sätt att produktionen av el kan fortgå i solceller som får solstrålar på sig även om andra täckts av en matta på vädring på balkongräcket.

I Hållbara Hilda, ett projekt i en bostadsrättsförening i Rosengård i Malmö blev en nödvändig renovering till ett miljöprojekt som inbegrep resurseffektivisering och satsningar på förnybar energi. Mycket handlade här om tekniska åtgärder, men man hade även andra typer av insatser (t ex klimatcoacher). Bland de tekniska lösningarna som fanns med från början och som på olika sätt berör gränssnittet mellan ekologisk och social hållbarhet kan till exempel individuell vattenmätning, installering av avfallskvarnar för matavfall och en elcykelpool nämnas – även om de alla inte kom att genomföras till slut. Det i sig illustrerar också den centrala problematiken, att tekniska lösningar ska inordnas i administrativa, byråkratiska och sociala system för att kunna ge någon effekt. Den tekniska lösningen i sig är inte alltid en lösning.

[1] 80 kWh/m2 istället för 65 som beräknades i projekteringsskedet (Hållbara Ålidhem, 2013).

Referenser:

Henriksson, G. (2008) Stockholmares resvanor: mellan trängselskatt och klimatdebatt, Doktorsavhandling vid Etnologiska institutionen, Lunds universitet. Utgiven av Avdelningen för miljöstrategisk analys – fms, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH. Stockholm.