Strategier för lärande

Strategier för lärande

Inom pedagogisk forskning definieras tre olika strategier eller inriktningar på studenters lärande: ytinlärning, djupinlärning och strategiskt lärande. En och samma student kan använda flera av dessa strategier och använda olika strategier i olika sammanhang. Här är en beskrivning av vad de tre strategierna innebär, tagen från Centre for Teaching and Learning: Good Practice in Teaching and Learning, 2003.

Characteristics of a deep approach to learning

Students who take a deep approach have the intention of understanding, engaging with, operating in and valuing the subject. Such students:

• Actively seek to understand the material / the subject
• Interact vigorously with the content
• Make use of evidence, inquiry and evaluation
• Take a broad view and relate ideas to one another
• Are motivated by interest
• Relate new ideas to previous knowledge
• Relate concepts to everyday experience
• Tend to read and; study beyond the course requirements

Characteristics of a surface approach to learning

Students who take a surface approach tend not to have the primary intention of becoming interested in and of understanding the subject, but rather their motivation tends to be that of jumping through the necessary hoops in order to acquire the mark, or the grade, or the qualification. When asked, staff deplore this approach but they frequently acknowledge that the majority of their students tend to take this approach. Students who take a surface approach:

• Try to learn in order to repeat what they have learned
• Memorise information needed for assessments
• Make use of rote learning
• Take a narrow view and concentrate on detail
• Fail to distinguish principles from examples
• Tend to stick closely to the course requirements
• Are motivated by fear of failure

Characteristics of a strategic approach to learning

The strategic or achieving approach is that approach which students are said to take when they wish to achieve positive outcomes in terms of obtaining a pass or better in the subject. Students taking this approach:

• Intend to obtain high grades
• Organise their time and distribute their effort to greatest effect
• Ensure that the conditions and materials for studying are appropriate
• Use previous exam papers to predict questions
• Are alert to cues about marking schemes

Mätning av strategier för lärande

Det finns flera standardiserade enkäter som används för att mäta lärandestrategier. Två såna, som finns översatta till svenska, är ASSIST och R-SPQ.

Vid fjärde seminariet i prosamkursen 2014/2015 och 2017/2018 fick varje kursdeltagare svara på dessa enkätfrågor.

Tabellen nedan beskriver resultaten för ASSIST-frågorna, i genomsnitt för varje årskurs, vid mätningarna våren 2015 och våren 2018.

I varje kategori är 6 det minsta möjliga värdet och 30 det maximala. Högre värde innebär starkare strategi.

Resultaten visar att alla tre strategierna används i alla årskurser. Strategierna förändras nästan inte alls mellan årskurserna. Möjligen kan man se en tendens till att ytinlärning blir aningen svagare när man kommer upp i årskurs 3.

Förmodligen behövs alla tre strategierna för att man ska klara studierna vid KTH. Men eftersom det man lärt sig med en djupstrategi varar längre och kan användas till att bygga nya kunskaper på så säger KTH:s pedagogiska program att lärarna ska lägga upp kurserna så att djupinlärning uppmuntras:

Undervisningsformerna ska stimulera studenterna till aktivitet och till att ta ansvar för sitt lärande, och de ska främja djupinriktade lärstrategier.

Enkäten som redovisas ovan är en del av en större studie av lärstrategier som rapporterats i konferensartikeln Lärstrategier på längden och tvären av O. Bälter, M. Colareti Tosti, V. Kann, M. Svedin och som presenterades på 5:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar i Uppsala, November 2015. Artikeln i PDF.