Examination

För att klara kursen behöver du klara följande tre obligatoriska moment i Ladok:

Moment i ladok Examinationsmoment Högskolepoäng Betygstyp LAB1 Laborationer 1.5 hp P/F LAB2 Datorprov 1.5 hp P/F LAB3 P-del 3 hp E-A

Betyg på kursen blir betyg på p-delen, men betyg på kursen får man först när man är klar på alla tre ladokmoment.

Laborationer Momentet LAB1 består av fem obligatoriska datalaborationer. Labbarna ska göras i grupper av två personer. Varje labb ger 31 bonuspoäng om den redovisas i tid, d.v.s innan deadline. Bonuspoängen har man nytta av på datorprovet.

Datorprov Datorprovet är ett prov som ges i mitten av kursen. Provet är på 55 minuter och består av 20-25 flervalsfrågor. För godkänt krävs 80%16 rätt men om du t.ex har 15 bonuspoäng behöver du bara 65% rätt på provet på samma sätt om du t.ex har 3 bonuspoäng då behöver du 77% rätt på provet för att klara datorprovet osv.¶med bonuspoängen kan man klara sig med färre antal rätt enligt följande tabell:¶

Antal bonuspoäng Antal rätt på provet 0 16 2 15 4 14 5 13 P-del Kursens tredje moment, LAB3, är en större, individuell programmeringsuppgift i Python; en "P-uppgift". P-delen redovisas i tre steg under kursens andra halvan. Uppgifterna är tänkta att vara något så när svåra och tidskrävande, räkna med ca 80 timmar.

Specifikation Innan programmet skrivs ska en datorskriven specifikation redovisas på labbtillfällen. Syftet med specifikationen är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det. Din spec måste godkännas för att du ska bli klar med kursen.

Doctestredovisning Efter att man har fått godkänt på specifikationen ska man lägga till doctest för funktioner, klasser och metoder som du redovisar under något labbtillfälle.

Granskning Innan det färdiga programmet kan redovisas för en handledare ska det testas (granskas) av en student. Studenten får du välja själv, men för din egen skull bör det vara någon ovän, eller kritisk person. Vid testen ska teststudenten kritiskt granska ditt program, testköra det och föra ett besiktningsprotokoll. Denna granskning är ett obligatoriskt moment. Varje kursdeltagare måste granska en uppgift. Alla uppgifter som ska redovisas för handledare måste granskas först. Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera. Erfarenhetsmässigt ökar samtidigt chansen att bli godkänd vid redovisningen med minst 50% genom att ta hänsyn till granskarens kommentarer och eventuellt förbättra programmet innan det är dags för redovisningen. Tips! Välj granskare först när du är klar att redovisa, och välj då någon som också är klar med sitt program, så att ni kan granska varandra.

Slutredovisning Du väljer (normalt via webben) en tid för slutredovisning. Specifikationen, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen. Granskare som inte medföljer till slutredovisningen har ingen chans att försvara sin granskning och riskerar därmed att bli underkända om handledaren finner granskningen undermålig. Här kommer att fanns en lista på p-uppgifterna med länkar till lydelserna för att du ska kunna skumma och bestämma dig för en uppgift. På bokningslistan kan du välja en uppgift. P-uppgifterna är av olika omfång vilket kräver olika mycket tid, men tidsåtgången är framförallt beroende av dina kunskaper när du börjar med P-uppgiften. Som ett komplement till de "inbyggda" finesserna i Python så finns ytterligare pythonfiler för P-uppgiften. Utnyttja gärna dessa, men tänk på att i enlighet med hederskodexen ALLTID ange varifrån koden kommer när det inte är din egen. Efter kursens slut kan P-delen endast redovisas i omtentaperioder. Eftersom datorsystemen byts eller uppgraderas årligen så bör du vara medveten om att tiden du har på dig att redovisa din P-del är begränsad. Väntar du mer än ett år från kursstart med att redovisa kan lydelsen till din P-uppgift behöva bytas ut. Du måste då ta kontakt med kursledaren. Vi reserverar oss för att byten av datorsystem kan medföra att vissa eller samtliga P-uppgifter inte går att utföra i framtiden. Du kan alltså bara vara säker på att det går att redovisa din P-del fram till nästa kursstart.

Krav på P-uppgiftslösningen Utöver kraven på funktionalitet som finns i uppgiftslydelsen gäller detta alltid:

* Programmet ska vara användarvänligt och presentera sig vid programstart. Tydliga instruktioner ska ges på skärmen. Det ska vara lätt att förstå vad programmet skriver ut. Det är tillåtet att anta att indatafiler är felfria om inte annat anges i uppgiftslydelsen. Ingen felkoll behöver göras för att upptäcka om indatafiler verkligen existerar.
* Programmet ska vara kommenterat upptill med författare, datum och ev. revisionsdatum. Överkommentera inte programmet i övrigt. Tänk på att det är kvalitet och inte kvantitet på kommentarer som räknas.
* Programmet ska vara vettigt uppdelat funktioner, klasser och metoder, och funktioner ska inte vara alltför långa (max en skärmsida). Det ska vara lätt att i efterhand gå in och förstå och ändra i programmet. Robust, flexibelt och lättläst är nyckelord.
* Varje klass, funktion och metod ska vara försedd med kommentarer. Ange vad klassen och variabeln representerar och vad metoden gör. För metoder bör man också ange vad indata (parametrar) och utdata betyder. Det ska räcka att läsa kommentar och metodhuvud för att förstå hur en metod ska användas.
* Namn på klasser, variabler och metoder ska vara vettiga. Alla deklarerade namn ska vara på samma språk, liksom alla kommentarer (engelska namn och svenska kommentarer är OK). Koden skall vara snyggt formaterad.
* Nästan identiska kodstycken ska inte upprepas. Gör i stället generella funktioner, klasser och metoder. Inför inte i onödan begränsningar. Inför konstanter för sådant som man kan tänkas vilja ändra framöver (om man skulle vilja arbeta vidare med din lösning) och för tal som inte ska ändras och går att beskriva med namn.