Innevånare i Stockholm ska få hjälp med sin energianvändning
Stockholms innevånare ska få hjälp av forskare från KTH att minska sin energiförbrukning, sänka sina elkostnader och få koll på hur mycket el de gör av med. Detta med hjälp av AI. Forskare vid SEED kommer att leda två arbetspaket i projektet. Hossein Sharokhni, en expert inom dataanalys och AI för hållbar stadsutveckling, kommer att implementera arbetspaket 1. Arbetspaket 2 kommer att implementeras av professor Ulla Mörtberg, expert inom dataanalys för urban klimatplanering.
– Förhoppningen är att vi ska hjälpa boende med sin energianvändning. Vi ska även hjälpa bostadsrättsföreningar att få koll på driften av sina fastigheter och underlätta för Stockholms stad med energirådgivning, säger Anne Håkansson, Professor vid UiT, Norge och Docent vid KTH, Sverige som är projektledare för projektet som kallas "DigiCityClimate".
Under två års tid ska forskarna på KTH bygga upp både en digital plattform och chatbot. Där ska det finnas en rådgivande funktion som bygger på AI kring energianvändningen både till boende och fastighetsägare som bygger på AI. Forskarna samarbetar med ElectriCITY Innovation, och Stockholm Green Innovation District, två föreningar med en gemensam målbild att bygga hållbara och klimatsmarta stadsdelar.
I projektet ska forskarna samla in data från fastigheter och boende. Genom den data som samlas in ska det kunna ges konkreta råd till innevånarna kring deras energianvändning och fastighetsägare i Stockholm ska få bättre koll på hur mycket el som används i deras fastighet, att energisystemet fungerar som det ska via ett digitalt kontrollrum och hur de kan minska sin förbrukning.
– Genom de modeller vi bygger upp kan vi titta på hur mycket energi som används idag och göra förutsägelser. Vi ska bygga en chatbot som kan ge råd och information, exempelvis kring när det är bäst att tvätta eller sätta på sin diskmaskin, så att boende och fastighetsägare kan bli klimatsmarta. Det i förlängningen leder till att de som bor i Stockholms stad också får kontroll över sina klimatavtryck, säger Anne Håkansson.
Mikroklimat ett fokus
En annan viktig aspekt i projektet är att forskarna ska titta på Stockholms mikroklimat. Det innebär att man tittar i detalj på vilka områden som värms upp mer än andra och kopplar det till stadens grönska och bebyggelsens utformning. Redan tidigare har forskarna mätt värme i staden i projektet Stockholm Heat.
– Det är en stor hjälp för Stockholms stad när de ska planera nya bostäder och utveckla befintliga områden. Där kan man få viktiga lärdomar genom att titta på redan befintliga områden och vilka problem som man byggt in där, säger Björn Laumert, prefekt för Institutionen för kraft och värmeteknologi på KTH.
Projektet DigiCityClimate leds av KTH och har beviljats medel av ICLEI, Local Governments for Sustainability, genom bidrag från Google.org med 10 miljoner. Stockholm är en av totalt sju städer som fått ta del av medel. De andra städerna är Barcelona, Dortmund, Glasgow, Rom och Rotterdam.
Text: Emelie Smedslund