Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

För vem utformas styrningen av våra smarta hem?

Publicerad 2024-03-05

Vem gynnas egentligen av utvecklingen av det smarta hemmet? Forskare vid KTH undersöker nu den snabbt växande trenden utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det treåriga forskningsprojektet utförs av avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) och finansieras av Energimyndigheten.

Loove Broms, projektledare

Vem gynnas egentligen av smart teknik och ökad automatisering i hemmen? KTH undersöker nu den snabbt växande trenden runt automatisering av elanvändning utifrån ett normkritiskt perspektiv. Motorn i projektet är att arbeta fram designprototyper. Grunden för det är att genomföra fältstudier i hem runtom i Sverige, vilket är kärnan i projektet, och syftar till att undersöka samband mellan användandet av smart teknik och fördelningen av vardagssysslor och beslut i hemmen.
- Det behövs mer forskning som gestaltar alternativ till rådande narrativ runt smart teknik. Här finns en klyfta mellan forskning som lyfter kritik och rådande samhällsdebatt. Projektet avser minska den klyftan, berättar Loove Broms, projektledare och designforskare på KTH.

Genom spekulativ design och ett normkritiskt perspektiv ska ett antal prototyper tas fram som synliggör och utmanar de idéer och traditionella tankar som vi har om elanvändning i hemmen. Projektet strävar efter att lyfta dessa komplexa frågor till samhällsdiskussionen och erbjuda alternativa berättelser och så småningom lösningar som bättre passar den tid vi lever i och möter de energiutmaningar som vi står inför.
 

Om projektet

Projektet sträcker sig från 2023 till sommaren 2026 och finansieras av Energimyndigheten  med 7 659 374 kronor i programmet Framtidens elsystem .

Projektgrupp:
Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp från KTH bestående av Loove Broms , Cecilia Katzeff , Karin Ehrnberger  samt en doktorand. Deltagande företag är bland andra Ellevio och Ngenic och som stöd i genomförandet deltar Add Gender och Innovation Leadership Group.

Kontaktperson:
Loove Broms , projektledare och designforskare på KTH, E-postadress: loove@kth.se

Referensgrupp:

  • Agneta Persson, Anthises och koordinator av nätverket BeSmå
  • Thomas Björkström, VD Konsumenternas Energimarknadsbyrå
  • Mattias Ahlstedt, energi och klimatrådgivare Region Dalarna
  • Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik vid Södertörns högskola
  • Pernilla Hagbert, forskare i urbana och regionala studier KTH
  • Sara Renström, forskare i design och hållbarhet, RISE