Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Förväntningar och konsekvenser av cirkularitet i samhället

Kvinna som står framför ett sopberg
Foto: Vivianne Lemay / Unsplash
Publicerad 2020-12-03

Det övergripande syftet med projektet är att identifiera och analysera de miljömässiga konsekvenserna nya sätt att producera och konsumera för med sig vid en övergång till cirkulär ekonomi.
Sofia Lingegård har tilldelats ett Formas forskarstipendium för forskare tidigt i karriären på fyra miljoner kronor. I projektgruppen ingår även Michael Martin, IVL / KTH och David Lazarevic, Syke.

Den cirkulära ekonomin (CE) har av många samhällsaktörer lyfts fram som ett sätt nå hållbar resursanvändning och miljöpåverkan, ofta med förväntningar om att bidra till global hållbar utveckling. Många intressenter i samhället har börjat utveckla färdplaner, mål och visioner ökad cirkuläritet, ofta med positiva förväntningar på resultaten. Dessa påståenden är dock ofta ogrundade, ur ett vetenskapligt perspektiv, och saknar en helhetssyn kring de konsekvenser som CE kan få för samhället och dess ekonomiska system.

Projektet är uppdelat i fyra arbetspaket:

  1. En genomgång av diskursen som används för att främja cirkulär produktion och konsumtion. Detta innebär en djupdykning i den diskussion och inriktning som sker kring CE i samhället i de av oss utvalda sektorerna byggnation- och infrastruktur samt livsmedel.
  2. Kartlägga och undersöka olika spår mot förändring i sektorerna för att stimulera cirkulär ekonomi samt analysera påverkan detta har för materialanvändning samt för andra sektorer. Detta innebär ett kvalitativt fokus på den pågående diskussionen kring potentiella förändringar hos nyckelaktörer i de nuvarande och framtida värdekedjor.
  3. Analysera potentiella konsekvenser för miljöpåverkan av en övergång till mer cirkulär produktion och konsumtion. Detta är en kvantitativ av projektet, som genomförs genom att undersöka miljömässig hållbarhet samt räkna på olika scenarier för framtida förändringar.
  4. Spridning av resultat i form av en vetenskaplig rapport som sammanfattar projektet, branschseminarier och artiklar i fackpress, samt minst tre vetenskapliga artiklar kommer att publiceras i välrenommerade tidskrifter med open acces. Vidare planeras minst två examensarbeten på Masternivå samt medverkan på vetenskapliga konferenser. Information och resultat från projektet kommer att kommuniceras via hemsidor för KTH, IVL och Syke, samt via andra kanaler som research gate och linked in. Projektet kommer att ha en referensgrupp där vi redan nu har identifierat nyckelaktörer både i industrin, myndigheter och akademin. Referensgruppen kommer att bidra med expertis under projektets gång samt med spridning av resultatet i sina respektive organisationer.

Inom projektet kommer jämställdhetsfrågor att tas i beaktande i projektarbetet, genom att arbetet leds av en kvinnlig forskare och inkluderar två manliga seniora forskare. Vidare kommer ett jämställt urval av representanter för referensgruppen, intervjuer och workshops att säkerställas.

Resultaten från projektet, relevanta för både akademin, myndigheter och industrin, kommer att ge ett unikt perspektiv på cirkuläret och överbrygga praktisk och teoretisk kunskap kring konsekvenserna av cirkulära initiativ. Inom vetenskapen saknas i dagsläget forskning kring detta samt konsekvenserna ur ett systemperspektiv som ökar möjligheten för tvärvetenskaplig kunskap och samarbete. Enligt vår vetskap har det inte genomförts några analyser för att förstå CE i den här kontexten och genom att utveckla scenarier baserade på diskursanalysen i steg 1 kan vi tillhandahålla nya infallsvinklar för att nå en hållbar utveckling.

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Senast ändrad: 2020-12-03