Vardagslivsrummet och meningsskapandet

QC 20241029

Abstract

Förorternas andel av den totala stadsbebyggelsen blir allt större, och allt fler människor bor urbant men utanför den traditionella innerstaden. För många innebär därför dagens storstadsliv dagliga förflyttningar över kommungränser, för att komma till arbete, vänner, familj och fritidsintressen. Vardagslivet levs i ett nätverk av sammanbundna noder – i ett vardagslivsrum. Denna studie undersöker hur människors vardagsliv påverkas av detta dagliga resande. Den övergripande målsättningen med studien är att bidra till ökad konkretisering av social hållbarhet i den regionala planeringen genom att fördjupa kunskapen om denna påverkan, utifrån vardagsresandets hinder och möjligheter. Genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer med boende i Barkarbystaden, del av en så kallad regional stadskärna och ett av Sveriges största pågående utvecklingsområden, undersöks i studien erfarenheter och reflektioner kring vardagsresandet. Dessa analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på den franska filosofen och sociologen Henri Lefèbvres rumsliga triadteori, som innehåller ett kritiskt synsätt på vardagslivet i den moderna staden, med fokus riktat mot de aktörer och ageranden som skapar stadsrummet. Vi människor uppehåller eller förflyttar oss inte som enskilda atomer i en förbestämd tidsrymd, utan vi påverkar och påverkas av varandra och av rummet genom vår vardagspraktik, våra tankar och känslor. Den rumsliga triaden som tolkningsram används i studien på ett liknande sätt som David Harvey gör, det vill säga uppdelad i tre dimensioner för att konceptualisera tidrummet. En viktig utgångspunkt i studien är att se människors egna reflektioner kring sitt vardagsliv som en möjlighet till förändring avseende hur den regionala planeringen kan bidra till ett socialt hållbart vardagsliv. Människors vardag och vardagsresande är den aspekt av social hållbarhet som denna studie fokuserar på. I studien undersöks meningsskapandet kopplat till vardagslivets rumslighet, för att ta fram kunskap om människors upplevelse av meningen med det de gör och når i sina dagliga förflyttningar. Vardagslivet påverkas utifrån hur tillgängligheten till vardagens målpunkter, såsom sociala relationer och andra betydande meningsskapande aktiviteter i vardagen, ser ut. Resultatet visar att i konkretiseringen av social hållbarhet i ett regionalt sammanhang behövs en förståelse för platsens specifika vardagslivsrum; det vill säga hur denna plats binds ihop med sin omvärld materiellt och socialt, vilka tillgängligheter som är viktiga och varför. I detta ingår betydelsen av minnen och drömmar relaterade till vardagslivet. En betydande meningsbärande aspekt i vardagslivet är det sociala livet. Studien ger underlag för att förstå hur de sociala relationerna tar plats i vardagslivsrummet. Resultatet visar att boende upplever att det saknas utrymme i vardagen för fritid och vänner, det vill säga de sfärer utanför arbetet som inte är inom den reproduktiva domänen (omsorg och familjeplikter med mera), och att en meningsfull fritid för flera är beroende av tillgång till bil. I studiens slutsatser betonas vikten av ökad kännedom om det levda rummet – det vill säga känslor kopplade till en plats eller person – i planeringen av staden. Denna både breddade och fördjupade kvalitativa kunskap handlar om varför en målpunkt behöver nås, och inte endast hur den ska nås, som ofta är fallet i traditionell (kvantitativ) trafikplanering med sitt fokus på sträckor och transportmedel. Det är tillgängligheten till meningsskapande och inte mobiliteten i sig som blir centralt. Detta lyfter behovet av ett mer integrerat sätt att se på stadsbyggande där såväl bebyggelse, socialt liv som transporter och resande får plats. Avseende förslag till framtida forskning väcker studien flertalet frågor kring hur de olika delarna av vardagslivet tar plats och tid, samt hur de kan balanseras.  

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-355278