KTH:s och Region Stockholms forskningsprojekt ska förbättra hälso- och sjukvården

Målet för de gemensamma forskningsprojekten är att långsiktigt bidra till ökad kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvård för att gagna människors hälsa.

Metod för bättre diagnos och behandling av hudcancer

En av de som tidigare fått projektmedel är Joakim Lundeberg, professor vid institutionen för genteknologi vid KTH. Han leder ett forskningsprojekt med en analysmetod som kan förbättra diagnos och behandling för patienter med hudcancer.

Möjligheten att analysera genaktivitet via RNA-molekyler har tagit ett stort språng det senaste decenniet. Uppsättningen av RNA-molekyler, som finns i alla levande organismer, förändras på karakteristiska sätt vid olika sjukdomar. Nya metodologiska landvinningar det senaste decenniet har ökat möjligheten att studera och analysera förekomsten av alla aktiva gener i malignt melanom, hudcancer, och frisk hud.

Hittills har man dock bara kunnat se en genomsnittlig bild av vilka gener som är aktiva i ett vävnadsprov, dvs vilka gener är aktiva i tumören och vilka gener är aktiva i tumörens mikromiljö. Det senare har blivit allt viktigare, då man måste förstå samarbetet mellan bl a vårt immunsystem och tumören för en bättre prognos.

- Vi har utvecklat en ny metod som löser detta problem då det blir möjligt att analysera alla RNA-molekyler genom att de tillförs små adresslappar, berättar Joakim Lundeberg.

Effektivare tester för infektioner av virus och bakterier

Exempel på andra beviljade projekt handlar om luftvägsinfektioner, som är den vanligaste orsaken till sjukdom hos barn. Det saknas dock tester som effektivt kan skilja på om en infektion är virusorsakad eller bakteriell.

Överanvändning av antibiotika är en bidragande orsak till att många bakterier blivit motståndskraftiga. Något som kan få ödesdigra konsekvenser för möjligheten att bota bakteriella infektioner. Tack vare stora framsteg inom områden som mikroarrayteknik, mikrosystemteknik och nanobioteknik finns nu förutsättningar att utveckla effektiva diagnostiska tester.

De två forskningsprojekten ska med hjälp av de nya teknikerna utveckla test som gör det möjligt att snabbt, kostnadseffektivt och användarvänligt analysera vanligast förekommande virus och bakterier vid akut luftvägsinfektion hos barn.

- Samverkan möjliggör att vi forskare snabbt kan agera på de behov som finns inom vården, och vi hoppas på att vår forskning kan svara på det behov som finns för ändamålsenlig antibiotikabehandling, säger Aman Russom, professor i nanobioteknologi vid KTH.

Det andra projektet leds av specialistläkare Tobias Alfvén vid Sachsska barnsjukhuset/Södersjukhuset i Stockholm.