KTH och Scania säkrar rätt kompetens för ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige

Erik Nellström, Product Property Manager på Scania Group och Hanna Wilander, Strategy Developer/Strategic Project Manager på Scania Group, har båda gått kursen Sustainable Transport Systems som Scania och KTH har arrangerat under taket livslångt lärande. Jessica Björkquist, Senior Product Manager Sustainability på Scania Sverige, ser fram emot att gå kursen under höst och vinter.

Hållbarhet för konkurrenskraft

Kursen är ett viktigt initiativ i det strategiska partnerskapet mellan Scania och KTH som ett led i arbetet med att säkra rätt kompetens för ett attraktivt och konkurrenskraftigt Sverige. Kursen är även en viktig pusselbit i arbetet med att stärka Scanias och KTH:s långa partnerskap som är en viktig del i innovationskraften i fordonsklustret i Mälardalen.

Fokus för kursen är att deltagarna ska få en gedigen förståelse för vad hållbarhet är och hur det kan hanteras i ett industriellt sammanhang, samt hur ett hållbarhetstänkande kan bidra till att skapa värde för ett företag, dess kunder och samhället som helhet. Bland mycket annat tittar man på olika ramverk som har stor betydelse för hållbar industri och transporter, såsom de globala målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling och Scanias egna vetenskapligt baserade klimatmål. En av frågorna som diskuteras är hur hållbarhet relaterar till dynamiken i komplexa system och hur man kan använda den kunskapen i sin strategiska och operativa planering.

Vilken nytta har ni haft av kursens innehåll?

- Arbetet med kursens mini-projekt har blivit startskottet för ett projekt som jag driver nu. I projektet använder jag det kontaktnät jag fick via kursen med andra deltagare och föreläsare från olika moduler. Tack vare kursen blev startsträckan mycket kortare, säger Hanna. Erik håller med. -Det var givande att höra om erfarenheter och tankar från alla andra kursdeltagare. Vi gjorde också ett miniprojekt och fick chans att dyka lite djupare och det kommer jag ha nytta av, säger han.

Vad ser du fram emot, Jessica?

- Jag arbetar med att hjälpa våra kunder (åkerierna/transportföretagen) att övergå till mer hållbara transportlösningar och jag hoppas att kursen ska ge mig nya perspektiv på hållbarhet och faktakunskaper som jag kan använda i interaktion med våra kunder. Det är bra om kursen tydliggör och ger perspektiv på kundnytta med ett fokus på hållbarhet, menar Jessica.

Regeringen föreslår att 260 miljoner kronor tillförs lärosätena under 2022–2024 för att fortsätta den särskilda satsningen på livslångt lärande som inleddes 2020. Ett aktuellt exempel är samarbetet mellan Scania och KTH som tillsammans utvecklar nya format som fungerar i individernas livslånga och kontinuerliga lärande, både för deras egen utveckling och för företagets.

Vilket behov och vilken nytta ser ni att samhället har av livslångt lärande?

Erik är övertygad att det finns ett stort behov. - Det är flera megatrender som påverkar vår bransch just nu som elektrifiering, autonomi och hållbarhet. Det måste finnas möjligheter att lära nytt, för att vilja lära sig mer och senare kanske våga byta bana.

- Att man själv är attraktiv på arbetsmarknaden är viktigt, betonar Hanna. - Ett livslångt lärande är nödvändigt för att klara av utmaningar så som klimatförändringar och digitalisering för att kunna vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden när vårt arbetssätt förändras, menar hon.

Fakta och forskning från akademin är mycket värdefullt för att kunna utveckla näringslivet och samhället. Åt andra hållet är den praktiska tillämpningen från näringslivet viktig input till akademin. Ett utifrån- och in-tänk där akademin medverkar till utvecklingen i näringslivet, säger Jessica. –Det finns alltid behov av ny forskning, nya modeller och ny kunskap i samhället, för ökad effektivitet och samhällsnytta. Jag tror att framtidens akademiker (jag är själv civilekonom) kommer att vara duktiga på att arbeta agilt och vara lyhörda för kundens och samhällets behov.

Hanna håller med, det behövs definitivt samverkan mellan universitet och näringsliv. Det är viktigt att koppla ihop de utmaningar som ska lösas i näringslivet med de senaste rönen som lärs ut på universiteten. Och Eric fyller i. - Ja, det gäller att hitta balansen mellan vad näringsliv och akademi bidrar med. Vissa ämnesområden är väldigt explorativa och forskningsinriktade men de behöver möta mer av ”verkligheten” medan inom riktigt mogna områden kan det vara näringslivet som är i framkant för att ta området vidare. Kombinationen blir ofta väldigt stark om det finns tid och struktur att gå in lite djupare på områdena tillsammans.

Till sist, vad tror ni, vilka kompetenskrav kommer att ställas på framtidens ingenjörer?

Eric: Jag tror inte att man behöver vara superbred i sin kompetens redan under grundutbildningen, men under arbetslivets gång bör man kunna ställa om och följa med utvecklingen på ett annat sätt än tidigare.

Hanna: Den framtida ingenjören kommer att behöva förstå sin påverkan i ett större sammanhang speciellt kopplat till miljö och hållbarhet, och bör vara flexibel för att kunna ställa om till ny information

Jessica: Hållbarhet kommer vara en så central del i framtidens arbete att det blir en icke-fråga. En snabbt föränderlig värld ställer krav på lyhördhet, flexibilitet och kommunikativ förmåga.

Text: KTH och Scania i samarbete

Publicerad 6 december 2021