KTH och Region Stockholm forskar för bättre hälso- och sjukvård

Jan Andersson, tidigare forsknings- och innovationsdirektör för Region Stockholm, var den som initierade utlysningen 2014.

– När KTH:s forskare får komma in i själva sjukvårdssystemet med våra medicinska kollegor skapas ett äktenskap där enorma möjligheter uppstår, förklarar Jan Andersson.

Förbättrad ultraljudsdiagnostik

Docenten och överläkaren Elisabeth Epstein vid Södersjukhusets kvinnoklinik driver tillsammans med docent Pawel Herman, docent Kevin Smith och masterstudenten Filip Christiansen på KTH ett projekt som finansierats genom samarbetet. Deras mål är att förbättra ultraljudsdiagnostiken av tumörer på äggstocken med stöd av AI. Idag är det brist på läkare med tillräcklig kompetens på området och en fjärdedel av äggstocksoperationerna uppskattas ske i onödan. Det förbrukar resurser, skapar onödig oro hos patienten, riskerar patienters fertilitet och när cancertumörer upptäcks för sent försämras överlevnadschansen.

- Vi vill att det i framtiden ska finnas AI-stöd redan vid triageringen, så att patienter med misstänkt äggstockscancer kan skickas vidare till ett tumörkirurgiskt centrum utan dröjsmål, säger Elisabeth Epstein.

I projektet tränas en AI-modell på att bedöma ultraljudsbilder av äggstockstumörer. I en första publicerad studie  fann man att modellen kunde skilja godartade äggstocksförändringar från äggstockscancer med samma precision som en ultraljudsexpert.

I nästa steg kommer AI-modellen att testas på flera tusen ultraljudsbilder från sjukhus över hela världen. Då ska modellen också lära sig sortera ut de bilder som är för dåliga för att analyseras. Inom cirka fem år bör resultatet kunna komma vården och patienterna tillgodo tror Elisabeth Epstein, som ser att samverkan som denna är avgörande när ny medicinteknik ska tas fram.

– Forskare från båda discipliner måste komma i kontakt med varandra. Var för sig klarar vi inte att nå fram till samma resultat.

Effektivisera provtagning av nyfödda intensivvårdspatienter

I ett annat projekt som finansieras av utlysningen är målet att kunna utföra provtagning av nyfödda intensivvårdspatienter med sensorer av mikronålar som fästs direkt på huden. Dessa ska mäta och analysera syre och koldioxid i det arteriella blodet (Arterial Blood Gas, ABG), vilket behövs för att avgöra lungfunktionen, eventuell sepsis och andra viktiga tillstånd hos patienten. Idag är denna provtagning komplicerad, dyr och smärtsam, bland annat krävs bedövning och att provet analyseras i ett centralt labb. Projektet sker i samarbete mellan forskare vid Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa på KTH, Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) och enheten för Perioperativ medicin och intensivvård (PMI).

– Vi ser att teknologin kan bli en viktig del av intensivvårdens digitalisering och bidra till ökad kvalitet och effektivitet. Resursbehov och kostnader kan minska och det finns potential för mikronålar i andra kliniska miljöer, som neonatal intensivvård, säger forskningsledaren Gaston Crespo, Crespo Research Group, KTH.

Om forskningsutlysningen Hälsa, medicin och teknik - HMT

KTH och Region Stockholm utlyser gemensamt projektmedel för att utveckla verksamhet i skärningen mellan hälsa, medicin och teknik (HMT). KTH och Region Stockholm samverkar inom utbildning, forskning och innovation. Målet för samverkan är att långsiktigt bidra till ökad kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvård för att gagna människors hälsa, på kort och lång sikt.

Projektmedel kan beviljas för 1-3 år med upp till 1 miljon kronor per projekt och år. Lägsta belopp att söka är 500 000 kronor.

• Läs mer på www.researchweb.org/is/stockholm/

www.researchweb.org/is/stockholm

Text: Håkan Sandberg