Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Hedersdoktorn som är länken till industrin

Porträtt på hedersdoktor
– Nova går i god för att rätt kompetens tas in och då får vi ett fruktbart samarbete mellan akademin och näringslivet. Här är KTH i särklass viktigast för oss, säger rektor Bengt Karlsson Moberg i Oskarshamn som utsetts till Hedersdoktor vid KTH. (Foto: Johan Gustavsson/JG Photography)
Publicerad 2023-09-25

Han har en nyckelroll i KTH:s nära samarbete med högteknologiska industristaden Oskarshamn. För sina betydelsefulla insatser för utbildning, forskning och innovation utses rektor Bengt Karlsson Moberg till Hedersdoktor 2023 på KTH.
– Jag blir väldigt ödmjuk, hedrad och tacksam.

I 25 år har han ansvarat för Oskarshamns kommuns affärs- och utbildningssatsning Nova . Plattformen bidrar till hållbar regional tillväxt och ökad konkurrenskraft inom näringsliv och offentlig sektor.

– Oskarshamn är en stark industrinod som bär välfärden i den här delen av Sverige. Exempelvis finns Scanias hyttfabrik, kärnkraftverket, batterifabriken, och Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) anläggningar, säger Bengt Karlsson Moberg.

Att behålla mängden högteknologiska företag ser den före detta metodiklektorn i matematik som ett stort ansvar för kommunen. Han konstaterar det geografiskt långa avståndet till universitet med spetskompetens och att man behöver KTH för att upprätthålla välfärden.

Internationella deltagare

Nova arbetar för att få bristutbildningar i form av hela program som yrkeshögskola för drifttekniker, eller kortare utbildningar så som KTH:s ”lagring i prekambrisk berggrund” med deltagare från hela världen i samverkan med Oskarshamn kärnkraftverk och SKB.

– Här är man duktig på att drifta anläggningar men det är på universiteten spetskunskapen finns. Vi har ett antal större projekt, däribland Sunrise  ihop med KTH som handlar om framtidens kärnkraft.

Av utnämningen framgår att Bengt Karlsson Moberg "haft effekt på KTH:s forskning genom att bygga nätverk med industrin och stå som garant för att forskningsresultat kommer till nytta". I Novas team finns tio personer och han framhåller hur alla är lika värdefulla.

– Nova går i god för att rätt kompetens tas in och då får vi ett fruktbart samarbete mellan akademin, smörjmedlet, och näringslivet, motorn. Här är KTH i särklass viktigast för oss.

Stort kunnande

I ett annat samarbetsprojekt med KTH har ett tjugotal studenter genomfört sina examens- och studentarbeten tillsammans med företag i Oskarshamn.

– Inom Centrum för ny energiteknik samlar vi näringsliv och akademi. Här finns stort kunnande på hela bredden, från kärnkraft till pappersmassefabrik. Tidigare var Ramon Wyss  föreståndare, en roll Björn Laumert  har i dag.

Apropå energi betonar han vikten av en mix.

– Industriellt har vi kunnandet. Kryddan är akademins spetskunskap och med KTH:s hjälp blir Trippelhelix fulltaligt. Vi vill inte hamna i en energipositionering. Ska vi klara klimatkrisen måste vi samla resurserna och bejaka vind, sol, vatten, bioenergi, och kärnkraft.

Snöbollseffekt

Samtidigt noterar han det ansvar KTH tar för samhällsutvecklingen och beskriver det som att ”KTH kan teknik men inte bara är teknik”.

– KTH sätter den i sitt sammanhang och försöker förstå hela samhället. Jag har sett det både i organisationsstrukturer och i personer som jobbar på KTH. Vi har jobbat ihop oss så bra under lång tid och kommer täta samarbetet. Det är nu snöbollseffekten kommer, säger Bengt Karlsson Moberg som har att se fram emot doktorspromotionen i Stockholms stadshus 17 november.

FOTNOT: Trippelhelix är en samverkansform mellan näringsliv, offentlig sektor och universitet eller högskolor.

Han är också Hedersdoktor 2023

Porträtt på hedersdoktor
Julian Agyeman.

Julian Agyeman, Ph.D (fil dr) FRSA FRGS, stads-och miljöplanering och Planning Professor och Fletcher Professor i retorik och debatt vid Tufts University, USA.

Julian Agyeman är känd som offentlig intellektuell, innovatör och tankeledare (inspirerar med banbrytande idéer). Han är en av världens ledande akademiker på området och en av de mest citerade stadsforskarna. Han är upphovsman bakom det inflytelserika konceptet om rättvis hållbarhet, som utforskar målen för social rättvisa och miljömässig hållbarhet, definierat som behovet av att säkerställa en bättre livskvalitet för alla, nu och i framtiden, på ett rättvist sätt.

Hans bidrag i arbetet med rättvisefrågor och till integration, samt etnisk jämlikhet genom urbanism, planering och miljöstudier är oöverträffade inom akademin. Han har innehaft ett flertal gästprofessurer vid flera universitet runt om i världen.

Samarbetet mellan professor Julian Agyeman och Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad vid KTH, startade 2004. Professor Agyeman har sedan dess varit en del av forskarutbildningssamarbetet som fakultetsopponent och mentor, samt vetenskaplig rådgivare i många frågor. Professor Agyemans bidrag till forskarstudier har varit betydande.

Professor Agyeman kommer också medverka inom betydelsefull forskning som utvecklas och etableras under den kommande perioden på KTH.

Text: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )