Susans Ride på KTH Campus ensam i sitt slag att utforska smart väginfrastrukturs fulla potential

Framtidens smarta infrastruktur en plattform som formar system av system

Susan’s Ride för samman intelligenta anläggningsmaskiner med beräkningsmodellering av vägmaterial, prognostisering av vägunderhåll, kantberäkning och federerad inlärning för att visa digitaliseringens potential att revolutionera vägteknik genom hela dess livscykel.

Traditionellt har man sett på infrastruktur som ett sätt att ta sig från punkt A till punkt B. Men det går inte längre att se “vägen” som en isolerad del av transportsektorn. Med tillkomsten av smart mobilitet behöver den fysiska infrastrukturens roll inom transportsektorn och den byggda miljön i grunden transformeras.

Självkörande bilar, dynamisk laddning av elbilar och kommunikation mellan bilar och väg är exempel på områden som kräver lösningar på systemnivå för att fungera långsiktigt hållbart. Framtidens smarta infrastruktur är en plattform som kan inkludera flertalet applikationer som formar system av system. Men det ställer helt andra krav på tillgänglighet, säkerhet och effektivitet.

Ett samarbete där data är huvudperson

Vägägare, operatörer, elbolag, fordonstillverkare, transport- och logistikföretag liksom teknikleverantörer inom digitalisering behöver alla samarbeta för att smart väginfrastruktur ska bli hållbar. I samarbetet är data huvudperson. Den behöver samlas in genom en kombination av nya sensorer i infrastrukturen redan i byggskedet liksom i smarta fordon inklusive byggmaskinerna. Dessutom behöver den bli tillgänglig för olika intressenter.

Det är dock inte bara data som krävs för att implementera smart infrastruktur framgångsrikt. Det krävs också empiriskt underlag som berättar om potentialen och de möjliga riskerna med de nya tekniska lösningarna. Och det är här som Susan’s Ride kommer in.

Susan’s Ride visar på klimat- och kostnadsvinster för branschen

Testbädden Susan’s Ride använder data för att visa på tekniska möjligheter, men också för att undersöka äganderätt, affärsmodeller, standardisering och föreskrifter. Det är ett antal hinder som behöver övervinnas innan den fulla potentialen av smart infrastruktur kan bli verklig. Idag används t ex inte all den data som samlas in i konstruktionsfasen vidare i nästa fas. Det finns inte heller någon återmatning av avancerad data till de som sköter driften av vägen.

I testbädden sammanstrålar tre olika skolor och discipliner på KTH med stora industripartners och bildar en kritisk massa av kunskap inom smart väginfrastruktur, edge computing och federerad maskininlärning. Som stöd i projektet finns också den redan existerande digitala tvillingen Campus 2030 . Tillsammans vill de visa på både klimat- och kostnadsvinster för infrastruktur- och transportsektorn när smart väginfrastruktur når sin fulla potential.