Micael Stehr

År 1999 avlade jag doktorsexamen vid KTH (Maskinteknologi). Min huvudsakliga arbetsuppgift därefter har varit som föreståndare för centrumbildningen FPIRC (se nedan), som avslutades 2018.Sedan 2018 arbetar jag vid avdelningen för Forskningsstöd – Research Support Office (RSO), som tillhör KTH:s universitetsförvaltning; verksamhetsstödet.

Nuvarande ansvarsområden inom universitetsförvaltningen, VS/RSO:

• 2023-: Nordic Five Tech

​Nordic Five Tech är en strategisk allians för de fem nordiskt ledande tekniska universiteten Technical University of Denmark i Danmark, Aalto University i Finland, Norwegian University of Science and Technology i Norge och Chalmers samt KTH i Sverige. Alliansen bildades i november 2006, med målet att utnyttja gemensamma och kompletterande styrkor samt skapa synergier inom utbildning, forskning och innovation.

Nordic Five Tech styrs av en "Committee" – med ett ordförandeskap som växlar årligen mellan universitetens rektorer – och har ett sekretariat, där jag är KTH:s representant.

• 2022-: Universitetsalliansen Stockholm trio

Stockholm trio – Universitetsalliansen Stockholm trio | KTH – är ett samarbete mellan KTH, SU och KI. Det dagliga arbetet sköts av ett sekretariat med en representant från vartdera lärosäte, där jag är KTH:s representant. Jag bistår även den samordningsansvarige direkt, i dennes arbete med Trion.

• 2021-: KTH 200 år

År 2027 avser KTH fira sitt 200-årsjubileum. Jag är projektkoordinator för det sekretariat, som hanterar jubileet.

• Se även Micael Stehr | LinkedIn

Tidigare karriär/ansvarsområden inom KTH:

2021-2022: Projektledare (RAE director) för KTH:s RAE (Research Assessment Exercise) 2021; sedan 2018 har KTH ett kvalitetssystem innebärandes årliga kontinuerliga uppföljning samt vart sjätte år en större granskning av all utbildning och forskning, inklusive samverkan, då ett större antal externa experter inbjuds att granska den interna forskningsverksamheten.

RAE:n 2021 byggde i korthet på en internationell, kollegial granskning av KTH:s forskning, uppdelat på ett antal paneler baserat på forskningsfält, automatiserad materialinsamling och tidigare genomförda RAE (2012 och 2008).

2021-2022: Medlem av koordinationsgruppen för SSL (Senseable Stockholm Lab), ett samarbete mellan (främst) KTH, Stockholms stad och MIT (USA).

2019-2020: Medlem i det KTH-projekt, som ansvarade för KTH:s (senare pandemiinställda) medverkan på världsutställningen ”Expo 2020” i Dubai. Sveriges arbete med ”Agenda 2030” var planerat att ske i Expons distrikt ”Sustainability”. Aktiviteterna skulle ske under temat ”Co-creation for Innovation” med fem fokusområden: Nästa generations resor och transporter, Smarta städer, Cirkulär och biobaserad ekonomi, Life Science samt Uppkopplad industri och nya material.

2018-2022: Vid RSO och dess hantering av forskningscentrum ansvarade jag för centrumbildningar riktade mot materialsidan. Arbetsgruppen Strategiska initiativ vid RSO ger stöd till och utvecklar KTH:s forskningscentrum, forskningsplattformar, strategiska forskningsområden (SFO:er), forskningsinfrastrukturer samt koordinerar KTH:s medverkan i flera "EIT Knowledge and Innovation Communities" och vissa nationella "Strategiska Innovationsprogram" (SIP).

2018-2020: Medverkande i KTH:s del av "SKÖN" (Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande; ett av 17 nationella projekt finansierat av VINNOVA:s program för att utveckla lärosätenas samverkanskapacitet, det så kallade K3-programmet). I projektet deltog följande lärosäten: KTH, SU, KI, LiU, GU, MDH, MaU, KaU, Lnu och SH.

Den högre utbildningen och forskningen i Sverige syftar ytterst till att främja samhällets utveckling och samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället. Genom att tydligare påvisa hur samverkan stärker kvaliteten i forskning och utbildning och i förlängningen leder till nytta och genomslag i samhället, kan den högre utbildningen och forskningen ytterligare stärkas och bidra till att befästa Sverige som en ledande kunskaps- och innovationsnation.

I regeringens proposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” (2016/17:50), poängteras att högre utbildning och forskning ytterst syftar till att främja samhällets utveckling och att samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället är en förutsättning för att så skall ske. Samtidigt är inte kunskap och forskning att ta för givna: Behovet av kunskap baserad på vetenskaplig grund är stort i tider av faktaresistens, åsiktskorridorer och populism. Att synliggöra dess betydelse och genomslag skapar vetenskaplig trovärdighet och bidrar ytterst till att utveckla demokratin.

Mina huvuduppdrag rörde inventering och analys, definitioner och begrepp samt genomslag; arbetspaket nr 2, 3 och 4 (av totalt åtta):

WP2 Inventering och analys

Inventering, sammanställning och analys av genomförda och planerade kvalitetsutvärderingar av forskning, forskarutbildning och utbildning, där samverkans-, nyttiggörande- och genomslagsperspektiven i olika stor grad ingår.

WP3 Definitioner och begrepp

Många delar av samverkansområdet lider av begreppsförvirring och att begrepp understundom inte ens betyder samma sak mellan sektorer, aktörer och lärosäten. Detta försvårar eller t.o.m. hindrar kommunikation, diskussion och generering av kunskap. Detta gäller inte minst inom kvalitetsarbetet, där samverkansområdet måste relateras till gängse språkbruk för utbildnings- och forskningskvalitet.

WP4 Impact Case Studies

I många länder världen över pågår ett arbete med att ta fram verktyg och nyckeltal för att utvärdera forskningens och utbildningens genomslag i det omgivande samhället. Så kallade ”Impact Case Studies”, fallstudier av forskningens och utbildningens nyttiggörande och genomslag, är en av de metoder som prövats nationellt såväl som internationellt och som nu börjar bli mer eller mindre vedertagen som utvärderingsmodell.

2018-2019: Vid sidan av RSO:s direkta verksamhet deltog jag i centrumet Treesearch; en nationell plattform för att stödja forskning, utbildning, forskningsinfrastruktur samt samverkan i syfte att göra Sverige ledande i utvecklingen för en cirkulär biobaserad ekonomi, genom nya material från svensk skogsråvara. Treesearch övertog FPIRC:s kursverksamhet varvid jag var behjälplig med starten av deras utbildningsdel, genom att hjälpa dess vice föreståndare för utbildningsdelen i kursverksamheten.

2001-2018: Programdirektör (centrumföreståndare fr.o.m. 2007, tidigare programkoordinator resp. projektledare) för "FPIRC" (Skogsindustriella forskarskolan; Forest Products Industry Research College) vid institutionen för Hållfasthetslära, KTH.

2007-2018: Biträdande centrumföreståndare för "BiMaC Innovation" (VINN Excellence Centre) vid Skolan för Teknikvetenskap, KTH.

2001-2007: Programkoordinator (fr.o.m. 2003; tidigare projektledare) för "BiMaC" (Centrumet för biofibermaterial; Biofibre Materials Centre) vid Skolan för Teknikvetenskap, KTH.

1999-2001: Forskartjänst vid institutionen för Industriell produktion, avdelningen för Träteknologi, KTH.

(1995-)1999: Teknologie doktorsexamen, KTH, avlagd vid institutionen för Produktionssystem, avd. Träteknologi. Den akademiska avhandlingens titel: Adhesion to machined and laser ablated wood surfaces.

1994-1995: Projektanställning (syftande till att testa en lättbalk med triangulära flänsar) vid institutionen för Produktionssystem, avd. för Träteknologi, KTH.

(1988-)1993: Civilingenjörsexamen, KTH, avlagd inom utbildningen för maskinteknik, institutionen för Produktionssystem.

Tidigare karriär/ansvarsområden utanför KTH:

2011-2021: Ledamot i Stiftelsen Alf de Ruvos Minnesfonds Forskningsråd (SCA).

2001: Medlem av en internationell kommitté för utvärderande och granskande av ett antal studieprogram på ”the Forest Faculty” vid Latvia University of Agriculture, Lettland.

2001: Vetenskaplig sekreterare under ett internationellt seminarium p.g.a. upptäckta saltutfällningar på regalskeppet Vasa.

1999-2000: Postdoktjänst vid "AEWC" (the Advanced Engineered Wood Composites Center & the Advanced Structures and Composites Laboratory), University of Maine, ME, USA.

1997-1999: Timanställd (20 %) på "AB Trätek", Institutet för träteknisk forskning (nuvarande Rise).

PUBLIKATIONER

Akademiska publikationer: Se ”Google scholar profile_Stehr”

Övriga i urval:

2023: "Klädvett och Klädetikett – En skrift för män i sällskapslivet, vilken dessutom upptar något om akademisk dräkt, prästdräkt, uniformer och utmärkelser" (ISBN: 978-91-89792-04-3); en bok om vett och etikett begränsat till kläder och klädkoder för män i Sverige: Vad innebär t.ex. begreppen blazer, udda kavaj, kostym, kavaj, förmiddagsdräkt, jackett, aftondräkt, smoking, högtidsdräkt, frack och folkdräkt och vad heter dessa benämningar på andra språk? Dessutom redogörs för vilken klädsel – kläder – som kan användas vid olika inbjudningar, klädselföreskrifter och klädkoder. Boken tar även upp något om ringar, ordnar, medaljer, ordenssällskap och vad som gäller för värdfolk vid inbjudningar samt vilken klädsel som (”normalt”) används vid lysning, vigsel (brudpar och gäster), dop, konfirmation, studentexamen, disputation och promotion, vid sorg och begravningsgudstjänst (begravning), uppvaktning (visit) och mottagningar (cocktail- och gardenparty) på Opera-, teater- och restaurangbesök samt vid maskerad och kostymfest.

2018: Medförfattare och ordf. för styrgrupp för Bromma kyrkas jubileumsbok: "Bromma kyrka 850 år, 1168-2018" (ISBN: 978-91-639-8116-6).

2001: "Bromma kyrkas vapen" (Bromma församling).