Neobanker
Neobanker är en ny typ av banker som är fullservicebanker som är enbart digitala. Exempel är den Brittiska banken Revolut och den Danska banken Lunar Way. I Sverige så har onlinebanker aktualiserats av att Klarna har fått tillstånd att bedriva bankverksamhet.
Det gick inte att utveckla onlinebanker enbart förr, men nu har marknaden och tekniken mognat så att det plötsligt är möjligt. Marknaden har mognat eftersom vi kunder har lärt oss att använd digitalt baserade tjänstesystem i ökande utsträckning. Det gäller inte bara bankernas tjänster. Myndigheterna har också lärt oss att använda digitala tjänster. Exempelvis så använder vi nu sjukvårdsupplysning, försäkringskassan och skatteverkets digitala tjänster i många fall istället för att tala med en person som arbetar där. Neobanker har normalt ingen att ringa. Allt sker online. Det innebär att kunden måste känna sig redo och bekväm med att bara kommunicera digtalt med banken.
De tekniska systemen har också utvecklats på senare tid. Framförallt så har Artificiell Intelligens, Maskininlärning och algoritmer gjort det möjligt att bygga mer interaktiva system som kan svara på kundens frågor och slussa kunden rätt i systemet. Parallellt med detta så har användarvänligheten blivit bättre, så att kunden snabbare och lättare kan förstå hur den ska använda bankens system.
Skälen till att Neobanker nu växer snabbt är alltså både att kunderna nu är redo för att använda onlinebanktjänster, och att de tekniska systemen har utvecklats.
Men det är två andra viktiga faktorer som spelar roll. Den första är att myndigheterna som övervakar banksektorn har blivit bättre och mer tillåtande mot de nya onlinebankerna. Myndigheterna är normalt försiktiga mot nya aktörer, eftersom det kan öka riskerna i det finansiella systemet. Nu har myndigheterna dock utvecklat kompetens för att reglera finansmarknader på ett sådant sätt att inte Neobanker äventyrar säkerheten i systemet.
Den sista faktorn är att tekniksektorn har tjänat mycket pengar och nu ser en möjlighet att investera för att skapa Neobanker som blir lika stora framgångar som Spotify, Klarna, Skype, och så vidare. Internationella exempel på teknikföretag som rör sig snabbt mot att starta sina egna Neobanker är Facebook, som vill ge ut sin egen kryptovaluta, Apple, som redan har ApplePay och nu ett kreditkort, samt PayPal, som är en stor betalningstjänst.
För oss konsumenter så är Neobanker bra. De har låga kostnader och därmed låga priser. Det gäller dock för oss konsumenter att hålla koll på vår ekonomi och de digitala data vi lämnar ifrån oss när vi använder Neobanker. Det finns alltid en risk för bedrägerier när nya aktörer dyker upp. Det gäller då att kontrollera att alla köp, transkationer, lån, och fonder är riktiga. Det ställs ökande krav på vår finansekonomiska kunskap. Vi bör också tänka på hur vi identifierar oss med ID-handlingar och koder som används för Neobankernas verksamhet.
