Erik Isberg

(Swedish below)

During the fall semester of 2024, I am a researcher in the Future Humanities Initiative project. As a part of the project's broader effort to articulate the role of the humanities in technical universities, I am particularly interested in how the humanities can be activated in new academic contexts beyond disciplinary boundaries. 

From 2025 and onwards, I will work in a three year postdoc (funded by the Swedish Research Council), which will have its base at KTH but the majority of the postdoc will take place at the University of Chicago and the University of Copenhagen. The project will situate the early history of geophysics in the history of environmental knowledge. It will follow the proliferation of the geophysics concept in three different settings – international scientific organizations, the petroleum industries and among Scandinavian scientists in the Arctic – between 1918 and 1958. The project will turn to geophysics as not merely a scientific discipline, but as an emergent regime of planetarity which came to structure ways of knowing the spatial and temporal properties of the planet. Through three archival case studies, the project will provide a history of how geophysics shaped the planet as an object of knowledge and extraction and thereby offer an alternate genealogy of the present deliberations on planetary-scale environmental infrastructures.

I defended my doctoral dissertation Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990 in October 2023.

As a part of the research project SPHERE, my doctoral research concerned how planetary timescales were increasingly incorporated into human history and global environmental governance in the postwar period. As human impact on the environment began to be understood in planetary terms, practices aimed at tracking environmental changes over vast periods of time, such as ice- and deep sea core drilling, were drawn into the political spotlight. They spoke to more than just the deep past, as they gradually became immersed in the work to predict, visualize and alter the trajectories of the living conditions on the planet. By combining history of science, environmental history and theory of history, I showed how the temporalities of environmental knowledge was constantly renegotiated during these formative decades and how ice- and deep sea cores could be reduced to input to computerized climate models. 

*******************

Jag är under hösten 2024 verksam som forskare i projektet Future Humanities Initiative, där jag särskilt fokuserar på humanioras plats i framtidens ingenjörsutbildningar och hur humanistisk kunskap kan aktiveras i nya kontexter.

Från och med 2025 kommer jag arbeta i mitt treåriga postdocprojekt (finansierat av Vetenskapsrådet). Projektet kommer att ha sin bas på KTH, men majoriteten av tiden kommer att tillbringas vid Köpenhamns universitet och University of Chicago. Projektet syftar till att utforska geofysikens framväxt under mellankrigstiden och studera hur geofysikbegreppet möjliggjorde nya sätt att tänka kring planeten som ett kunskapsobjekt och skapade nya kontaktytor mellan akademiska discipliner och den växande oljeindustrin. 

Tidigare har jag varit verksam som doktorand vid Avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö och forskningsprojektet SPHERE. I oktober 2023 försvarade jag min avhandling Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990. Där fokuserade jag på efterkrigstiden och hur olika dateringsmetoder - som borrning av iskärnor och djuphavskärnor - gick från att användas till att förstå det avlägset förflutna till att bli relevanta för nutiden och framtiden. Långa planetära tidsskalor, som tidigare uppfattades som åtskiljda från mänsklig historia, drogs in i en ny global miljöförståelse. Hur gick den här processen till och vad betydde den för hur miljöpolitiken formulerades? Genom att kombinera teknik- och vetenskapshistoria med historieteori kunde jag visa hur miljöbegreppets tidshorisonter omförhandlades under 1900-talets andra halva.

Utöver forskning är jag också verksam som kritiker och skribent och är medarbetare på Expressen Kultur. Under 2024 har jag arbetat som konsult för Tekniska Museet och bidragit till arbetet med att ta fram en ny historisk basutställning.