Model and Reality

Abstract

Införandet av building information modeling (BIM) påverkar informationshanteringen för alla skeden inom den byggda miljöns livscykel; från projektering och konstruktion till underhåll och slutligen avveckling. I korthet är syftet med BIM att ersätta dokumentbaserad kommunikation med modeller, databaser och automatiserade processer. Detta har både direkta och indirekta konsekvenser för områdena geodesi och geoinformatik. Geodesi har länge haft en viktig roll inom byggprocessen, och detta är inget som ändras av BIM-införandet. Nya standarder och mer automatiserade arbetssätt ger dock frågor kring georeferering och geodetiska metadata förnyad relevans. Utöver det så kräver ett objektorienterat arbetssätt att semantik kan utläsas ur insamlade geodata för att möjliggöra modellering av existerande byggnadsverk och anläggningar. I den här avhandlingen analyseras olika georefereringsmetoder samt de metadata som vanligtvis används för att beskriva geodatakvalitet. Resultaten visar att den öppna BIM-standarden Industry Foundation Classes (IFC) kan utökas för att möjliggöra mer robust georeferering. Flertalet standarder som hanterar spatiala data för den byggda miljön saknar också möjlighet att uttrycka kvalitetsmåtten tolerans och osäkerhet. Avhandlingen presenterar även ett ramverk som kan beskriva geometriska egenskaper hos 3D spatiala data som inte täcks av traditionella metadata. På den semantiska sidan presenterar avhandlingen en bildbaserad metod för objektigenkänningi punktmoln framställda genom mobil laserskanning (MLS). Den utforskar även möjligheterna att träna neurala nätverk för punktmolnssegmentering genom att skapa träningsdata från 3D-modeller som används vid projektering. Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen hur geodesi och mätningsteknik utgör kopplingen mellan modell och verklighet. Denna koppling innehållerbåde geometri och semantik, och avhandlingen bidrar till den tekniska utvecklingen inom bägge områden.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-294087