Ergonomics risk assessment methods for creating healthy work environments
Tid: Fr 2023-06-02 kl 09.00
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/62935040135
Språk: Engelska
Ämnesområde: Teknik och hälsa
Respondent: Ida-Märta Rhén , Ergonomi
Opponent: Professor Anna-Lisa Osvalder, Chalmers University Of Technology
Handledare: Professor Mikael Forsman, Ergonomi; Doktor Teresia Nyman, Ergonomi
QC 20230511
Abstract
Riskbedömningar av ergonomiska förhållanden i förproduktion och i fält är nödvändiga för att förebygga arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär och för att öka produktivitet och kvalitet. Metoder för sådana bedömningar inkluderar simuleringar, direkta mätningar och observationer. För att kunna genomföra korrekta ergonomiska bedömningar, vilket är en viktig del i arbetet med att skapa hälsosamma arbetsplatser, är det avgörande att dessa metoder är användarvänliga, noggranna och tillförlitliga. Flera metoder är dock otillräckligt testade när det gäller dessa faktorer.
Syftet med den här avhandlingen var att öka kunskapen om några relevanta riskbedömningsmetoder för att förebygga muskuloskeletala besvär. Metoderna inkluderar riskbedömningar i både planerade och befintliga arbetsmiljöer.
En riskbedömningsmetodik för digitala mänskliga modeller utvecklades. Metodiken inkluderade en referensdatabas över epidemiologiskt identifierade samband mellan direkt uppmätt exponering och relaterade muskuloskeletala besvär. Som illustration simulerades ett fall i manuell montering; exponeringar beräknades och jämfördes med referensdata för att påvisa risken för besvärsuppkomst. En sådan metodik kan komma att vara till hjälp för att prioritera bland olika designlösningar.
Ergonomin vid arbete i en digital 3D-prototyp av en öppen robotisk konsol för laparoskopisk kirurgi studerades med hjälp av simuleringsverktyget Intelligently Moving MAnikins (IMMA); tolv digitala människomodeller (manikiner) med antropometriska mått från svensk och amerikansk befolkning användes. Arbetsområdena för konsolen och manikinerna beräknades och jämfördes. De ergonomiska kriterierna utvärderades med hjälp av en amerikansk checklista och den svenska standarden för datorarbete. Bedömningskriterierna, vilka är relaterade till justerbarheten av skärmen, armstödet och pedalerna, uppfylldes inte för samtliga manikiner. Resultatet visade att IMMA med sina inbyggda funktioner ger möjlighet till riskbedömning av planerat statiska arbete. Med några förbättringar kommer metoder som IMMA i allt högre grad kunna användas effektivt för tidiga bedömningar av planerade produkter och arbetsmiljöer.
Inter- och intrabedömartillförlitligheten och validiteten hos sex observationsbaserade bedömningsmetoder, ART, HARM, SI, QEC, OCRA och SWEA, studerades genom tolv ergonomers, samt en expertgrupps, upprepade riskbedömningar av tio videoinspelade arbetsuppgifter. Resultaten visade en låg till måttlig inter- och intrabedömartillförlitlighet. Både procentuell överensstämmelsen och linjärt viktad kappa skilde sig åt med avseende på metodernas övergripande risknivåer. Med en standardiserad uppgiftslängd på 3,75 timmar (istället för olika tidslängder för de olika uppgifterna) i de statistiska beräkningarna, minskade tillförlitligheten hos alla metoder utom OCRA. Tillförlitligheten för HARM och ART minskade mest vilket berodde på att uppgiftens tidslängd har en stor inverkan i metodernas beräkning av den totala risknivån. Validiteten liknade interbedömartillförlitligheten för varje metod.
Den här avhandlingen betonar att det är viktigt med detaljerad kvantifiering av exponering och tillförlitliga metoder för att dra korrekta slutsatser om risken för muskuloskeletala besvär, både i planerade och befintliga arbetsmiljöer.
Dagens teknik, med små och trådlösa enheter för direkta mätningar samt metoder för att analysera fysisk exponering, ger möjligheter att utföra noggranna och tillförlitliga bedömningar. Möjligheten att använda liknande mätstrategier för analys inom digital mänsklig modellering, medger identifiering av små skillnader i exponering, vilket förenklar jämförelser av olika designlösningar samt mellan planerade och befintliga arbetsmiljöer. Även om tillförlitligheten hos flera observationsbaserade metoder visade sig vara låg, är observationsmetoder fortfarande viktiga i riskbedömningarna av fysisk exponering, detta för att inkludera delar i arbetsmiljön som ännu inte är möjliga att mäta. Observationsmetoder ska dock helst användas för screening och gärna i kombination med tekniska mätningar.