Varför nya sedlar nu?

KTH-docent Niklas Arvidssons forskning har visat att Sverige kan bli ett av de första kontantlösa samhällena i världen – bland annat genom den svenska innovationen Swish, ett elektroniskt, mobilt betalsystem.

– Vi får nya sedlar och mynt i år eftersom Riksbanken för cirka sju år sedan beslutade sig för att byta ut dem, dels på grund av säkerhetsaspekten och dels för att undvika problem med förfalskning, säger han.
– Dessutom vill man ändra valörerna till mer kundvänliga belopp som 200-kronorssedlar. Det närmsta decenniet kommer kontanter trots allt fortfarande att spela en viktig roll i Sverige.

I Sverige är runt 20 procent av transaktionerna i butiker fortfarande baserade på kontanter. Internationellt sett ligger motsvarande siffra på mellan 60 och 80 procent.

Hur gör kriminella som verkar i den svarta ekonomin nu när gamla sedlar snabbt måste bytas ut mot nya?
– Ja det är en bra fråga. Det blir en anspänning på samhället när bankerna sedan länge säger nej till att ta emot kontanter – det blir i stället handeln och butikerna som främst står som pengaväxlings-instans. Även när det gäller penningtvätt. Det medför bland annat ökad rånrisk och ökade administrativa kostnader för butikerna.

Andra kända sätt att förvandla kontanter till elektroniska pengar är bland annat att göra kontanta inköp av flygbiljetter på resebyråer och flygbolag. Där betalas summor ofta tillbaka elektroniskt vid avbeställningar.
Det gäller även bilhandlare och båtförsäljare, där transaktionerna som ofta utförs kontant gäller större summor.
– Helst bör gemene man inte heller acceptera kontantbetalning vid försäljning av större saker privat eftersom det finns en risk att det är obeskattade pengar, säger Niklas Arvidsson.

I oktober byts fler sedlar ut – vad bör man då tänka på?
– Eftersom det är vanligare, större valörer som byts ut när vi får nya 100- och 500-kronorssedlarna den 1 oktober 2016, så lär det uppstå nya risker. De tas ur bruk nästa sommar, den 30 juni 2017. Mitt råd är att man inte ska vänta till sista sekunden med att byta ut pengarna eller sätta in beloppen på bankkonto.

En viss typ av kriminalitet försvinner med kontanterna, men den kan bland annat ersättas av problem med identitetsstölder och varustölder som redan nu är växande problem.
Niklas Arvidsson påpekar att svenska körkort betraktas som relativt enkla att förfalska och använda för att öppna bankkonton och ta ut lån i någon annans namn.

Det finns ett ökande problem med identitetsstölder.
– När chip infördes på kreditkorten istället för enbart magnetremsan så gick antalet kortbedrägerier ner drastiskt. De upphörde nästan helt. Vi borde hitta liknande lösningar för identitetshandlingar som pass och körkort.

Förutom sedlar introduceras under hösten 2016 även nya mynt – då kommer den nydesignade enkronan, femkronan och den nya tvåkronan.
 

Text Katarina Ahlfort

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 08 JUNI, 2016