Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Tekniken som renar avloppsvatten från läkemedel

NYHET

Publicerad 2013-02-18

Läkemedelsrester i avloppsvattnet är ett problem som hela tiden får stort utrymme i medierna. Med all rätt. Exempelvis ångestdämpande och lugnande preparat förändrar fiskar beteende, och ny svensk forskning från Umeå universitet visar att läkemedelsresterna kan ge oönskade effekter på hela ekosystem. Nu har emellertid KTH-forskare tillsammans med några industripartner tagit fram en vattenreningsteknik som tar bort Oxazepam och ett 20-tal andra
läkemedelsrester från avloppsvattnet.

Så här ser MD-anläggningen ut.
Så här ser MD-anläggningen ut.

Forskargruppen från Umeå universitet (resultatet offentliggjordes under förra veckan) började med att mäta mängden Oxazepam i svenska vattendrag som Fyrisån i Uppsala så väl som i abborrar, och kunde se att läkemedlet sparades där. Omkring sex gånger högre halter av Oxazepan fanns i fiskarna än i vattnet där de levde.

Efter det kunde Umeåforskarna konstatera att även halter som bara låg något högre än de i Fyrisån hade dramatiska effekter på abborrarnas beteende. Fiskarna blev mer asociala, riskbenägna och aktiva, något som gör att abborrarna riskerar bli uppätna av gäddor. På sikt innebär det att utsläpp av ångestdämpande medel kan påverka hela vattendragets ekosystem, exempelvis öka eller minska förekomsten av alger.

Andrew Martin, professor vid institutionen för energiteknik på KTH.
Andrew Martin, professor vid institutionen för energiteknik på KTH.

Den nya vattenreningstekniken från KTH - kallad membrandestillering (MD) - har testats vid MD-anläggningen på Sjöstadsverket. Mängden Oxazepam uppmättes till 282 nanogram/liter i avloppsvattnet före rening och som i sin tur normalt är den mängd som i snitt släpps ut till Saltsjön (i det här fallet från Henriksdals reningsverk). Avloppsvattnet behandlades i MD-anläggningen och koncentrationen av Oxazepam låg därefter under mätgränserna, vilket innebär mindre än 2 nanogram/liter.

– Av alla 20-talet testade läkemedel så är det bara resterna av det antidepressiva läkemedlet Sertralin vi inte lyckats rensa bort 100 procent av. Vi har några teorier, men kan ännu inte föklara varför, säger Andrew Martin, professor vid institutionen för energiteknik på KTH.

Han är en av forskarna som tagit fram den nya vattenreningstekniken, och fortsätter med att berätta hur den fungerar. Avloppsvatten inklusive läkemedelsrester värms upp, detta med hjälp av fjärrvärme. En del av vattnet förångas och passerar genom ett tunt och hydrofobiskt (goretexliknande) material som utgör själva membranet, samt genom en luftspalt för att sedan kondenseras mot en kall yta. Kvar på den första sidan membranet blir läkemedelsresterna, och på det andra sidan produceras ren vatten.

– Det finns idag ingen teknik som klarar av att göra den här reningsprocessen i stor skala, och det krävs inte så stora temperaturer för att MD-processen ska fungera, vilket är bra, säger Andrew Martin.

Nästa steg i utvecklingen av MD-tekniken är att testa betydligt högre halter av läkemedelsrester, något som faktiskt redan utförts. Andrew Martin och hans kollegor väntar med spänning på provresultatet.

– Vi har även testat högre halter, det vill säga nästan tiodubblat mängden läkemedelsrester, och dessa prover ligger ute på analys just nu, säger Andrew Martin.

Vattenreningstekniken har tagits fram av KTH tillsammans med IVL och Scarab Development AB.

För mer information, kontakta Andrew Martin på 070 - 191 46 73 eller andrew.martin@energy.kth.se.

Peter Larsson