”Forskarna måste få fler att lyssna”

Egentligen tror inte Elinor Falkman att det finns ett växande motstånd till fakta. Folk är lika intresserade av kunskap som tidigare.
– Annars skulle inte På Spåret ha varit ett av Sveriges populäraste program – det handlar ju enbart om fakta…

Däremot tror hon att det finns många i samhället som är frustrerade över att inte förstå, och som inte känner igen sig i makthavarnas beskrivning av verkligheten.
– Forskarna måste bli bättre på att prata om sin forskning och få fler att lyssna.

Det är inte längre givet att korrekt och saklig fakta accepteras som giltiga argument, något hon påpekar inte minst blev synligt i den amerikanska presidentvalskampanjen.

– Donald Trump lyckades nå en målgrupp som är missnöjd med hur deras tillvaro ser ut. När han sa att arbetslösheten ”känns” som att den ligger på 40 procent, trots att den egentligen är 4 procent, träffade han många som kunde se sig omkring och känna igen sig, även om det inte var en korrekt siffra, säger Elinor Falkman.

Elinor Falkman menar att Donald Trumps retoriska färdigheter spelade en avgörande roll för utgången av presidentvalet, trots motståndaren Hillary Clintons politiska tyngd och erfarenhet.
Han identifierade en stor grupp av amerikaner som var missnöjda med sin tillvaro, och han talade med konkreta exempel.

– Trump beskrev inte några policys, men när han pratade om muren var han så konkret att man kunde se den framför sig. Den skulle vara hög, den skulle ha strålkastare och den skulle ha tunnlar och vakter.

Elinor Falkman påpekar att trots att Trump många gånger ljög rakt ut blev det omöjligt för de politiska motståndarna att övertyga hans anhängare med sakliga fakta.

– Retorik handlar inte om sanning, utan om sannolikhet. Donald Trump kan ljuga genomgående men når människor som känner igen sig i det han säger, och tycker att det låter sannolikt. Då har han retoriskt sett lyckats, även om det han säger inte är sant, säger Elinor Falkman.

Hon tycker att det faller ett tungt ansvar på makthavarna i samhället att bryta faktaresistensen. Politiker, forskare och opinionsbildare behöver bli bättre på att prata så att folk förstår. Så de känner sig hörda och delaktiga – även personer som kanske inte har en universitetsexamen i ryggen.

– Makthavare pratar gärna abstrakt och högtravande, när de tvärtom borde vara inställda på att publiken är ointresserad, och därför lära sig att prata på ett sätt som gör att folk vill lyssna.

Inte minst forskarna kommer att spela en allt viktigare roll i samhällsutvecklingen, förutspår hon. Men när Elinor Falkman tidigare utbildade forskare vid KTH i retorik upplevde hon att många pratade på ett sätt som var väldigt internt och svårt för utomstående att förstå.
Samtidigt kunde de uttrycka frustration över att intresset för forskningen inte var större, och att journalisterna inte ville skriva om den.

– Forskarna kan rädda världen två gånger: först genom att forska fram lösningar på alla de problem som vi människor har skapat, och sedan genom att kunna prata om det på ett sätt som gör att vi alla förstår vad vi måste göra.

Hon uppmanar forskare att lära av journalistiken, och börja med slutsatsen.
– Det intressanta för allmänheten är att du kan lösa problemet med plasten i våra hav – inte hur du gick tillväga för att lösa det.

Elinor Falkman är uppväxt med retorik, med en pappa som hade egen retorikbyrå och en stor familj som är väldigt glada i att debattera.
Själv tänkte hon sig en framtid som jurist, men när det visade sig att juristlinjen i Uppsala inte lärde ut hur man argumenterar i en rättssal, hoppade hon av och följde i sin fars fotspår.

För ett och halvt år sedan tog hon och hennes bror över pappans företag, Falkman Råd & Retorik.
– I dag håller jag i kurser med jurister som är nervösa över att tala i rättssalen och frustrerade över att de inte når fram till domare och nämndemän, vilket i värsta fall leder till felaktiga domar.

Elinor Falkman håller föreläsningar och kurser och coachar personer inför viktiga framträdanden. Hon är också domare i UR-programmet ”Retorikmatchen”, där sjätteklassare tävlar i retorik, och hon förekommer flitigt i medierna där hon kommenterar valdebatter, presskonferenser och prisutdelningar.

Hon anser att retorik ska vara del av läroplanen i skolan, och läras ut på lärarhögskolan.
– Att behärska ordet, både talat och skrivet, är ett maktvapen som fler behöver tillgång till.

Samtidigt poängterar hon att retorik inte enbart handlar om att tala så att budskapet når fram, eller om att ”tala med ett mål”, som hon definierar det.
Att behärska retorik är också ett självförsvar, eller ett ”vaccin”, för den som lyssnar.

– I dag är det viktigare än någonsin att lyssna vaksamt och vara medveten om att den som talar har ett mål. Vi behöver lära oss att lyssna faktakritiskt och se igenom argument som inte håller, säger Elinor Falkman.

– Jag vill att barn ska lära sig att lyssna kritiskt. Så fort någon öppnar munnen ska de fundera över vad den som talar vill åstadkomma, och om de håller med eller inte. Så skapas informerade medborgare och en starkare demokrati.

FAKTA

Elinor Falkman

Yrke: Driver familjeföretaget Falkman Råd & Retorik tillsammans med sin bror Johan Falkman. Jobbar som retorik- och kommunikationskonsult, coach, föreläsare och kommentator. Medverkar som domare i UR:s barnprogram ”Retorikmatchen” och som retorikexpert i Expressen, bland annat i samband med Oscarsgalan och USA:s presidentval.
Ålder: 38 år
Bor: I Liljeholmen, Stockholm.
Familj: Make och två barn, 3 och 6 år.
Bakgrund: PA-utbildning från Uppsala Universitet, har läst retorik, juridik och projektledning. Arbetat som kommunikatör för Energiplattformen på KTH, med forskningskommunikation på KTH:s ECE-skola, samt varit affärsansvarig på KTH Executive School.
Fritid: Tillbringas gärna i en bastu på Ornö i Stockholms skärgård, med familjen på resande fot, eller på någon av Stockholms cocktailbarer. Ser gärna tv-serier som ”Vita Huset”, ”Skam”, ”Lie to me” och ”The Wire”.
Bästa talaren: ”Artisten och författaren Jason Diakité och skådespelaren Emma Watson är två personer som har modet att tala om viktiga ämnen, och insikten att förbereda sig och sina tal väl. Det är hela hemligheten för att talen ska bli bra.”

Elinor Falkmans retoriska tips till forskare

1. Gör en målgruppsanalys. Vilka är det du talar till? Försök att tala på ett sätt som gör att så många som möjligt förstår. Forskare utgår ofta från att de talar till andra forskare, men oftast omfattas fler målgrupper än så.
2. Skapa spänning. Lär av journalisterna och börja med slutsatserna istället för med själva frågeställningen. Det skapar ett ”informationssug” istället för ett ”informationstryck”.
3. Ge konkreta exempel. För att åhörarna ska sprida budskapet vidare behöver de en stafettpinne i form av konkreta historier.
 

Text Kristin Djerf

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 31 MAJ, 2017