Sensorteknik hittar läckor och spårar föroreningar i dricksvattnet
Läckor från rör i vattenledningsnäten orsakar stort svinn av dricksvatten. Rörläckorna är ofta svåra att lokalisera, och nu hoppas forskare på att läckor och föroreningar snabbare ska kunna åtgärdas med hjälp av sensorteknik.
– Målet är att minska resursslöseriet, säger KTH-professor Viktoria Fodor, forskningsledare.
I städers komplexa vattendistributionsnät är det ofta svårt att avgöra vad som hänt i rören när läckor har uppstått eller vattenkvaliteten har försämrats.
Genom att kombinera sensordata, matematiska modeller och maskininlärning ska nu ett forskarteam kartlägga vattnets spridningsvägar, och därmed minska dricksvattenförluster och snabbt stoppa spridningen av förorenat dricksvatten.
– Vatten är en kritisk samhällsresurs som måste skyddas mot både fysiska hot och cyberhot, så övervakningen av vattensystemen behöver stärkas, säger Viktoria Fodor, KTH.
I forskningsprojektet inom Digital Futures,
"Decision-making in Critical Societal Infrastructures"
, vill forskarna besvara två frågor: ”I vilket specifikt rör i vattensystemet har det uppstått läckage som orsakar vattensvinnet?” Och ”Hur sprids föroreningen och varifrån kommer den?”.
Vattensvinn är ett
aktuellt ämne internationellt
.
Enligt
OECD
:s
beräkningar
från 2017 försvinner cirka 18 procent av Sveriges dricksvatten på vägen från källa till konsument.
– I Stockholm ser vi stora problem som orsakas av stadens föråldrade vattensystem . Våra resultat visar att genom att installera sensorer på ett fåtal lättillgängliga platser i vattennätet, och genom att använda smarta mätare i hushållen, kan många av problemen upptäckas snabbt och träffsäkert, säger Viktoria Fodor .
Tack vare projektets basteknik, som baseras på ”big data”, hoppas forskarna att i framtiden kunna erbjuda kommuner flera samarbetsmöjligheter.
– Vi kan förhoppningsvis hjälpa till att lösa fler problem än vattenläckor. Till exempel behövs en effektivare vattenavrinning vid översvämningar, som blir vanligare vid kraftiga regn och extremväder.
Katarina Ahlfort (
ahlfort@kth.se
)
Foto: KTH/Jan Kansanen, Mostphotos