Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

En förarlös bil ersätter 14 personbilar

NYHET

Publicerad 2015-03-04

De 136 000 bilar som varje dag trafikerar Stockholmsområdet skulle kunna ersättas av 9 700 självkörande bilar. Det framgår av ett examensarbete från KTH.

Så här fungerar en förarlös bil. Illustration: Daniel Gineman.

Både delandets ekonomi och förarlösa bilar har under de senaste åren fått ordentligt med uppmärksamhet. Det är i skenet av dessa två företeelser som Pierre-Jean Rigoles arbete vid KTH:s centrum för trafikforskning är intressant. Inte minst då många stockholmare pendlar ensamma i sina bilar och hans arbete visar att antalet passagerare i fordonen skulle öka med 50 procent.

Pierre-Jean Rigole. Foto: Sune Fridell.

Frågan som ställs i examensarbetet är vad som skulle hända om alla bilpendlare i Stockholmsområdet istället skulle börja använda sig av självkörande taxibilar - så kallade Shared Autonomous Vehicles (SAV) - med fyra passagerarplatser. Det görs redan 272 000 sådana resor med vanlig taxi dagligen i Stockholmsområdet, och de står för ungefär hälften av den totala trafiken.

Svaret har Pierre-Jean Rigole fått via simuleringar som visar hur förarlösa fordon skulle kunna ersätta personbilarna. En förarlös bil på 14 vanliga är alltså resultatet.

Det hela förutsätter dock att resenärerna i genomsnitt accepterar 13 procent längre restid och en väntetid på sex minuter innan den självkörande bilen dyker upp utanför porten. Samtidigt kan väntetiden vara acceptabel åtminstone under vintertid då en hel del stockholmare till exempel slipper skrapa bilrutorna.

– En förutsättning för att ett förarlösa fordonet skulle kunna ersätta 14 bilar är alltså att människor går med på samåkning. Vi tar bara hänsyn till bilbaserat arbetspendling och inte omflyttningar från kollektivtrafik eller inga långresor, säger Wilco Burghout, föreståndare på KTH:s centrum för trafikforskning.

Pierre-Jean Rigoles drar slutsatsen att miljöeffekten och trängseleffekten av hans modell skulle vara måttlig, men samtidigt skulle en konkret nytta vara all den yta som frigörs från parkeringsplatser. Endast en 20-del av dagens parkeringsplatser skulle behövas. En annan högst trolig nytta är att trafiksäkerheten skulle öka.

Vidare skulle även den totala körsträckan för samtliga fordon minska med 11 procent.

Pierre-Jean Rigole tror själv att förarlösa fordon har en framtid.

– Förarlösa bilar är den "smarta bilen", och lika revolutionerade som den smarta telefonen. Den kommer att revolutionera bilägandet, leda till smidare trafik med många färre olyckor och frigöra mycket värdefullt utrymme i städerna som idag ockuperas av parkerade bilar. En flotta med förarlösa elbilar kommer att vara en viktig pusselbit i framtidens hållbara transportsystem, säger Pierre-Jean Rigole.

Wilco Burghout har varit Pierre-Jean Rigoles tekniska handledare. Även Daniel Jonsson på Avdelningen för transport- och lokaliseringsanalys vid KTH och Ingmar Andreasson på Logistikcentrum har deltagit i projektet fått stöd av Transportekonomiska forskningsstiftelsen. Pierre-Jean Rigole är idag verksam på Energimyndigheten medan Wilco Burghout och Daniel Jonsson kommer att jobba vidare inom forskningsområdet på KTH.

Här hittar du examensarbetet i sin helhet: kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:746893/FULLTEXT01.pdf

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Wilco Burghout på 08 - 790 88 96 / wilco.burghout@abe.kth.se eller Daniel Jonsson på 08 - 790 96 37 / daniel.jonsson@abe.kth.se.