Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Elektriska bärplansfartyg klimatsmartare än dieselfartyg

Elektriskt bärplansfartyg från tillverkaren Candela.
Elektriskt bärplansfartyg. Bärplanen lyfter upp båtens skrov ur vattnet, vilket minskar vattnets dragkraft och resulterar i en minskad energiförbrukning. Bild: Candela.
Publicerad 2022-12-08

Två KTH-studenter har gjort ett examensarbete där de har studerat koldioxidavtrycket från elektriska färjor med bärplansteknik och traditionella dieselfärjor Studien visar att bärplansfartygen under sin livslängd släpper ut 97,5 procent mindre koldioxid vad dieseldrivna färjor gör.

För att jämföra och analysera koldioxidutsläppen från elektriska bärplansfartyg med dem från dieseldrivna fartyg har Felix Glaunsinger och Dennis Olsson, som båda tog examen från KTH i somras, använt metoden livscykelanalys (LCA).

– Livscykelanalys går ut på att undersöka en produkts olika livscykelstadier: utvinning av råvaror, tillverkning, användning fram slutet på produktens livslängd, säger Dennis Olsson.

Och resultaten från det examensarbete han och Felix Glaunsingers har gjort hos företaget Candela, som tillverkar elektriska bärplansfartyg, är lovande när det gäller koldioxidutsläpp. Studien visar att under en livstid på 30 år är koldioxidavtrycket från de elektriska bärplansfartygen är 97,5 procent lägre än det från de dieselfartyg de jämfört med.

Felix Glaunsinger och Dennis Olsson på KTH:s campus vid Valhallavägen.
Felix Glaunsinger och Dennis Olsson har gjort ett examensarbete där de jämfört elektriska bärplansfartyg och dieseldrivna fartyg ur ett livscykelperspektiv. Foto: Privat.

Minskar vattnets dragkraft

De bärplan som används i den här typen av fartyg, bärplansfartyg, är i grunden utdragbara vingar som är monterade i botten av båtskrovet, konstaterar Felix Glaunsinger. Bärplanen lyfter upp båtens skrov ur vattnet med en viss hastighet, vilket minskar vattnets dragkraft. Detta resulterar i en minskad energiförbrukning.

– Kombinationen av att använda bärplan och att drivas på el som energikälla är huvudfaktorn till de låga utsläppen. Och eftersom det svenska elnätet är nästan fritt från koldioxidutsläpp är det en klar fördel med den här typen av fartyg, säger Felix Glaunsinger. Han kom till KTH från Tyskland för några år sedan för att läsa masterprogrammet Sustainable Technology .

Förmodligen första studien i sitt slag

Mycket tyder på att den här studien skulle kunna vara den första som påvisar skillnaden i miljöpåverkan mellan elektriska färjor med bärplansteknik och traditionella båtar.

– I vårt undersökningsarbete hittade vi en jämförelse mellan konventionella dieseldrivna färjor och ett elektriskt alternativ. Men vi fann inga andra studier om skillnaden i miljöpåverkan mellan elfärjor eller båtar i allmänhet med bärplansteknik och traditionella fossildrivna båtar, säger Dennis Olsson. Han har gått civilingenjörsprogrammet i maskinteknik med master i Sustainable Technology  på KTH.

Vissa osäkerhetsfaktorer har han och Felix Glaunsinger kunnat peka på när det gäller studien. En sådan var att det var svårt att få fram data om jämförelsefärjornas materialsammansättningar. I materialdelen av analysen tillämpades därför data från en annan färja.

– På så vis speglar andelen av de olika komponenterna inte färjorna exakt. Men när man tittar på den totala påverkan för alla livscykelfaser är tillverkningsfasen relativt liten jämfört med användningsfasen, säger Felix Glaunsinger.

Efter examen från KTH i somras började Dennis Olsson en traineetjänst på Stena Recycling. Felix Glaunsinger jobbar på ett företag som tillhandahåller koldioxidhantering för företag.

Examensuppsatsen Comparative Life Cycle Assessment of electric hydrofoil boats and fossil driven alternatives.

Håkan Soold

Nytta från KTH-studierna i examensarbetet

Dennis Olsson och Felix Glaunsinger tycker båda att de har haft stor nytta av sina KTH-studier under examensarbetet. I synnerhet gäller det de kunskaper om hållbarhet de har fått i masterprogrammet Sustainable Technology. I kursen "Introduktion till industriell ekologi" lärde de sig att göra en strukturerad analys av produktionsprocesser, vilket de hade nytta av när de skapade en analysmodell av båtarna i SimaPro (en mjukvara för miljöbedömning). De hade också stor nytta av kursen i livscykelanalys där fick en förståelse för metodiken och hur den kan tillämpas. Att gå in i projektet med kunskaper i kemi och om material var också till hjälp. Men framför allt pekar de båda på vanan att hantera projekt där det saknas data och en självklar lösning på hur man ska komma runt det problemet på ett trovärdigt sätt. Det är något som de ofta fått praktiskera i olika former under hela sin utbildning.