Elektriska bärplansfartyg klimatsmartare än dieselfartyg
Två KTH-studenter har gjort ett examensarbete där de har studerat koldioxidavtrycket från elektriska färjor med bärplansteknik och traditionella dieselfärjor Studien visar att bärplansfartygen under sin livslängd släpper ut 97,5 procent mindre koldioxid vad dieseldrivna färjor gör.
För att jämföra och analysera koldioxidutsläppen från elektriska bärplansfartyg med dem från dieseldrivna fartyg har Felix Glaunsinger och Dennis Olsson, som båda tog examen från KTH i somras, använt metoden livscykelanalys (LCA).
– Livscykelanalys går ut på att undersöka en produkts olika livscykelstadier: utvinning av råvaror, tillverkning, användning fram slutet på produktens livslängd, säger Dennis Olsson.
Och resultaten från det examensarbete han och Felix Glaunsingers har gjort hos företaget Candela, som tillverkar elektriska bärplansfartyg, är lovande när det gäller koldioxidutsläpp. Studien visar att under en livstid på 30 år är koldioxidavtrycket från de elektriska bärplansfartygen är 97,5 procent lägre än det från de dieselfartyg de jämfört med.
Minskar vattnets dragkraft
De bärplan som används i den här typen av fartyg, bärplansfartyg, är i grunden utdragbara vingar som är monterade i botten av båtskrovet, konstaterar Felix Glaunsinger. Bärplanen lyfter upp båtens skrov ur vattnet med en viss hastighet, vilket minskar vattnets dragkraft. Detta resulterar i en minskad energiförbrukning.
– Kombinationen av att använda bärplan och att drivas på el som energikälla är huvudfaktorn till de låga utsläppen. Och eftersom det svenska elnätet är nästan fritt från koldioxidutsläpp är det en klar fördel med den här typen av fartyg, säger Felix Glaunsinger. Han kom till KTH från Tyskland för några år sedan för att läsa masterprogrammet Sustainable Technology .
Förmodligen första studien i sitt slag
Mycket tyder på att den här studien skulle kunna vara den första som påvisar skillnaden i miljöpåverkan mellan elektriska färjor med bärplansteknik och traditionella båtar.
– I vårt undersökningsarbete hittade vi en jämförelse mellan konventionella dieseldrivna färjor och ett elektriskt alternativ. Men vi fann inga andra studier om skillnaden i miljöpåverkan mellan elfärjor eller båtar i allmänhet med bärplansteknik och traditionella fossildrivna båtar, säger Dennis Olsson. Han har gått civilingenjörsprogrammet i maskinteknik med master i Sustainable Technology på KTH.
Vissa osäkerhetsfaktorer har han och Felix Glaunsinger kunnat peka på när det gäller studien. En sådan var att det var svårt att få fram data om jämförelsefärjornas materialsammansättningar. I materialdelen av analysen tillämpades därför data från en annan färja.
– På så vis speglar andelen av de olika komponenterna inte färjorna exakt. Men när man tittar på den totala påverkan för alla livscykelfaser är tillverkningsfasen relativt liten jämfört med användningsfasen, säger Felix Glaunsinger.
Efter examen från KTH i somras började Dennis Olsson en traineetjänst på Stena Recycling. Felix Glaunsinger jobbar på ett företag som tillhandahåller koldioxidhantering för företag.
Håkan Soold